Det Àr tufft för mÄnga pÄ arbetsmarknaden, men det Àr extra svÄrt för dem som har nÄgon form av psykisk eller fysisk krÀmpa.
SysselsÀttningsgraden för personer med funktionsnedsÀttningar ligger pÄ 55 procent, vilket ska jÀmföra med 77 procent för befolkningen i sin helhet.
Det Àr dessutom mÀnniskor som kommer att ha det svÄrt Àven nÀr konjunkturerna vÀnder.
I dagens slimmade arbetsorganisationer finns det sÀllan plats för dem. Arbetsgivarna efterfrÄgar den stÀndigt hyperproduktiva arbetskraften.
DÀrför behövs extraordinÀra insatser för dem som av ett eller annat skÀl har svÄrt att ta plats i det vanliga arbetslivet.
Det Àr ocksÄ skÀlet till att jag i flera ledare argumenterat för en höjning av det sÄ kallade lönebidragstaket.
Idrottsklubbar, handikappföreningar och andra ideella organisationer â som anstĂ€ller funktionshindrade och andra som har det svĂ„rt pĂ„ arbetsmarknaden â mĂ„ste fĂ„ ordentlig kompensation.
Men under en följd av Är har vi nu upplevt motsatsen.
Faktum Àr att vi fÄr gÄ tillbaka Ànda till Göran Perssons och PÀr Nuders glada dagar för att hitta en statsbudget med förstÀrkningar av lönebidragen.
Följden blir att lönebidragen gröps ur för varje Är som gÄr och att föreningslivet fÄr sÀmre möjligheter att ta emot lönebidragsanstÀllda.
NÀr jag skrev om det pÄ ledarsidan i april fick jag flera positiva reaktioner.
En NSD-prenumerant i Kiruna pekar pÄ att de lokala arbetsförmedlarna försöker göra sitt bÀsta, trots tuffare direktiv uppifrÄn.
âJag vill Ă€ndĂ„ ge en eloge till dessa handlĂ€ggareâ, skriver han.
En lÀsare i Boden hoppas att jag fortsÀtter att trycka pÄ i frÄgan.
âI dag utgör nivĂ„n pĂ„ lönebidragstaket ett hinder för att fĂ„ en likvĂ€rdig löneutveckling som andra pĂ„ arbetsmarknadenâ, framhĂ„ller han.
En annan som driver pÄ Àr Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.
âHöjt tak för lönebidrag och enklare regler för lönestöd Ă€r tvĂ„ Ă„tgĂ€rder som behövs för att fler mĂ€nniskor med funktionsnedsĂ€ttning ska komma i arbeteâ, sĂ€ger Burman.
En enkÀt, som Handikappförbunden gjorde före valet, visar att det finns en riksdagsmajoritet för att höja taket.
Samtliga partier (utom C och M) svarade klart ja pÄ frÄgan om de vill genomföra Funka-utredningens förslag om att höja lönebidragstaket till 19 800 kr per mÄnad.
Efter Funka-utredningen 2012 gjorde riksdagen dessutom ett tillkÀnnagivande till regeringen om att det mÄste ske en höjning av lönebidragen. Men den borgerliga alliansregeringen brydde sig inte om riksdagsbeslutet.
Det bör inte den nya rödgröna regeringen göra.
En upprÀkning och indexering av lönebidragstaket kan bidra till att minska arbetslösheten och öka sysselsÀttningen bland de grupper som i dag befinner sig absolut lÀngst bort frÄn arbetsmarknaden.
Det Àr ett viktigt steg pÄ vÀgen för att förverkliga regeringens mÄl om att Sverige ska ha EU:s lÀgsta arbetslöshet Är 2020.