Mycket snack, lite verkstad

Sedan 1993 har andelen marginaliserade i åldrarna 22 till 64 år ökat från 3,9 till 6 procent. Bland unga och bland kvinnor är ökningen särskilt markant.

Foto: Gunnar Lundmark 30102

Ledare2008-07-10 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Fördelningspolitik - mycket
snack men lite verkstad.
Det var den tydliga rubriken för ett seminarium i Almedalen i onsdags.
Swedbankekonomerna Cecilia Hermansson och Ylva Yngveson har granskat olika regeringars fördelningspolitiska insatser. Som framgår i titeln är de två kritiska mot de insatser som gjorts av olika regeringar.
Rapportförfattarna talar om marginaliserade, personer som under minst tre år fått bidrag som når upp till 80 procent av den disponibla inkomsten. Det kan handla om arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, förtidspension, bostads- och socialbidrag.
Sedan 1993 har andelen marginaliserade i åldrarna 22 till 64 år ökat från 3,9 till 6 procent. Bland unga och bland kvinnor är ökningen särskilt markant. Andelen marginaliserade är störst
i Norrbotten, Örebro och Gävleborg.
- Jag är förvånad, säger Cecilia Hermansson, med tanke på att vi haft bra ekonomisk tillväxt och att det talats mycket om att minska utanförskapet.

Det finns många begrepp i den politiska debatten. Utanförskap är ju ett som de borgerliga använt. I valrörelsen var det tal om att 1,5 miljoner svenskar drabbats av utanförskap. Finansminister Anders Borg menade att alliansregeringens snabba insatser gjort att 163 000 personer lämnat utanförskapet sedan maktskiftet. För den som vill studera politisk demagogi är sifferparaderna av intresse, knappast för någon annan.
Begreppet marginaliserade förklaras utförligt av författarna till den nu aktuella rapporten. Det gör att den har ett långt större värde än borgarnas luftpastejer.
Det är ingen unik iakttagelse att marginaliseringen har ökat under de senaste femton åren. När det var skarpa sparåtgärder som genomfördes blev det kännbart för många. Under senare år har kurvorna över den ekonomiska utvecklingen stigit brant men gruppen som befinner sig
i marginalen har blivit obetydligt mindre under de senaste två åren.

Men spelar det då någon roll vilka som regerar? Ja, visst spelar det roll. Att socialdemokraterna och övriga vänsteroppositionen alltid angriper alliansens brist på fördelningspolitiska insikter påverkar förslag och debattandan. Högeralliansen kan inte vara så mycket höger som den önskar. Och att Sverige i stort ligger bra till då det gäller utjämningspolitik är till största delen socialdemokraternas förtjänst. Men mycket återstår.
Även s-politiker gör därför klokt
i att lyssna till varningsklockan från seminariet. Det finns en risk för att kampen om de stora väljargrupperna i mitten gör att man glömmer bort de mest utsatta. Fastighetsskatten kan tjäna som ett exempel: vilken enorm uppmärksamhet den frågan fått i medierna efter alla utspel, kovändningar och sifferexerciser. Risken är att man hamnar i en köpslagan om dessa medelklassväljare och ägnar mer förströdd uppmärksamhet åt andra, mer utsatta men mindre heta väljargrupper.
I sitt Almedalstal citerade Mona Sahlin vad Olof Palme sa för fyrtio år sedan när han på samma plats talade om revolterna i tiden:
"Av detta lär vi oss att den väsentligaste politiska uppgiften här i landet är att målmedvetet driva en utjämningspolitik."
Det var bra sagt och det är hoppingivande för utjämningen att Sahlin åberopar Olof Palme.