I år är det prick 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i riksval i Norge.
I Sverige gick det inte lika snabbt.
Det dröjde till 1921 – sist i Norden – innan svenska kvinnor fick rösta för första gången i allmänna val.
Även på andra områden är Norge en föregångare för jämställdheten.
2002 gick Ansgar Gabrielsen, näringsminister i den dåvarande höyreregeringen (!), i bräschen för en lag om könskvotering i de norska börsbolagens styrelser. Han ville ha minst 40 procent av respektive kön i styrelserna.
2008 blev lagen verklighet. I dag är det en självklarhet med en jämn könsfördelning i de norska storbolagens ledningar.
I Sverige går det emellertid trögare även denna gång.
Gamla jämställdhetsministern Margareta Winberg (S) hotade i början av 2000-talet med lagstiftning om storföretagen inte plockade in fler kvinnor i sina styrelser.
Det gjorde att en del storföretag gjorde bot och bättring – det blev en sorts omvändelse under galgen. Under perioden 2002-2011 blev det fler kvinnor i bolagsledningarna.
Men nu verkar trenden ha vänt.
I Dagens Nyheter 13 juni läser jag att andelen kvinnor i börsbolagens ledningar i Sverige minskar för andra året i rad.
Andelen kvinnor är nu nere i 22,3 procent.
Därför verkar det vara dags att plocka fram lagstiftningsvapnet på nytt. Men jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) tvekar.
En som vill ta steget är emellertid Jennie Nilsson, S-talesperson i näringspolitiken.
”Arbetet med att bana väg för fler kvinnor i styrelserum och på höga chefsposter måste bli mer systematiskt och ambitiöst. Därför är det nödvändigt med en kvoteringslagstiftning för bolagsstyrelserna”, säger hon i ett pressmeddelande.
”Den skulle bli en signal för kvinnor att kunna satsa fullt ut på en karriär utan att behöva vara rädd för att tvingas stå tillbaka för sämre kvalificerade män. Med fler kvinnor i styrelserna skulle den totala talang- och kunskapspoolen utnyttjas mer effektivt. Mycket tyder på att företagsledningar fungerar bättre om de är mixade”, konstaterar hon.
Den som studerar det norska exemplet kan dessutom konstatera att det fungerar alldeles utmärkt.
Norges näringsliv, ekonomi och arbetsmarknad har inte fungerat sämre för att fler kvinnor tagit plats i storföretagens direktioner och sammanträdesrum. I verkligheten är det precis tvärtom.