Alkoholhalten i en svag folköl är 2,8 procent.
Den låga siffran är även Miljöpartiets resultat i det senaste riksdagsvalet i Norrbotten.
Siffran säger en del om de utmaningar som väntar finansmarknadsminister Per Bolund, som med all sannolikhet väljs till nytt språkrör i Miljöpartiet under kongressen i Örebro 3-5 maj.
Många väljare känner att Miljöpartiet inte förstår ”vanligt folk”, som partiet konstaterar i sin egen utvärdering av valet 2018.
Endast en procent av väljarkåren och bara tio procent av partiets egna väljare att Miljöpartiet förstår så kallat vanligt folk, enligt partiets valanalys.
Särskilt märkbart är det i Norrbotten och andra skogslän. Miljöpartiet uppfattas som ett parti som driver krav som går stick i stäv med lands- och glesbygdens intressen.
Bolund och hans partikamrater gör nu allt vad de kan för att bryta den bilden.
Under valrörelsen presenterade partiet ett landsbygdspolitiskt program. Bland annat vill de gröna höja grundavdraget och sänka arbetsgivaravgifterna i ekonomiskt utsatta glesbygdskommuner.
När Bolund besökte Luleå under förra veckan talade han även om de möjligheter som den gröna omställningen innebär för norra Sverige.
”Norrbotten är en vinnare”, sa han och pekade på de investeringar som sker i biobränsleproduktion, den stora vindkraftparken i Markbygden och Hybrit (SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls gemensamma pilotanläggning för att utveckla en fossilfri stålproduktion).
Dessa gröna investeringar är en av förklaringarna till att det gamla krislänet Norrbotten numera hör till de län som har klart lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet.
Investeringar i förnybar energi sätter snurr på arbetsmarknaden och blir en adrenalinkick för det lokala näringslivet. Det betyder jobb och inkomster även för Lapplands Eltjänst i Jokkmokk.
Det som är bra för planeten är helt enkelt bra även för jobb, ekonomi och företagande.
Sveriges utveckling under de senaste decennierna är för övrigt ett synbart bevis.
Sedan 1990 har Sverige minskat sina klimatpåverkande utsläpp med 26 procent. Samtidigt har ekonomin vuxit med omkring 60 procent.
Det är hoppingivande och visar att en mer aktiv miljö- och klimatpolitik inte handlar om att klä sig i säck och aska.
Höga ambitioner för klimat- och miljöpolitiken går att förena med en aktiv närings- och tillväxtpolitik. Sverige har alla förutsättningar att bli världens första fossilfria välfärdsland – en vision som regeringschefen Stefan Löfven (S) ofta talar om.
Hittills har denna politik inte stärkt Miljöpartiets (eller Socialdemokraternas) förtroende bland väljarna.
Bägge regeringspartierna backade i valet 2018 – MP med 2,5 procentenheter till 4,4 procent och S med 2,8 procentenheter till 28,3 procent.
En ansvarskännande regering kan emellertid inte blunda för problemen. Beskeden från FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC är obönhörliga:
• Vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har de senaste årtiondena sannolikt varit de varmaste under åtminstone de senaste 1.400 åren.
• Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800.000 åren.
• Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning.
Framtiden är därför inte att göra som Donald Trump – hålla fast vid gammal teknik och miljöskadliga energilösningar som kol och olja. Framtiden är istället att investera i det som är förnybart, klimatsmart och långsiktigt hållbart.
På sikt bör en sådan politik även ge Per Bolunds parti en bättre utdelning än 2,8 procent i Norrbotten.
S/MP-budgetens satsningar på Klimatklivet (pengarna till lokala klimatinvesteringar, till exempel i laddstolpar och biogasproduktion) är under alla förhållanden en betydligt klokare och mer framtidsinriktad politik än Moderaternas och Kristdemokraternas slakt av samma anslag.