I veckan visade Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar upp när hon lagade mat. Nej, inte något sådant där pinsamt underhållningsprogram där stela politiker gör folkliga saker.
Hon gjorde pannkakor för att visa hur matpriserna stigit de senaste åren. Metodiskt gick hon igenom:
- Mjölk upp 36,8%
- Mjöl upp 28,3%
- Ägg upp 46,1%
- Smör upp 38,5%
- Sylt upp 25,4%
- Grädde upp 42,2%
Sammantaget kostar en Kristersson-pannkaka, som hon kallar det, 37 procent mer än sommaren 2022.
Visst har vi alla märkt att det är dyrare att handla, men när man ser det så här uppspaltat för en helt vanlig middag hos många barnfamiljer så blir det alarmerande tydligt.
Nya siffror visar dessutom att matpriserna fortsätter stiger i rekordfart. Bara under februari månad ökade de med 3,9 procent. Den högsta ökningen på ett år.
Extra skrämmande är att basvaror ökar mest. Sådant man använder för att gör pannkakor till exempel.
Många svenska hushåll har länge haft det tufft. Allt fler undrar allt oftare om lönen kommer räcka ändra fram till barnbidraget kommer den tjugonde.
Ica dominerar matmarknaden. Hälften av all mat i Sverige köps i en Ica-butik.
Tillsammans med Axfood och Coop kontrollerar de runt 90 procent av marknaden. Och ja, då kan man sätta vilka priser man vill.
Och nog är det smaklöst att Ica-handlarna under förra året tog ut mer än 2,3 miljarder i vinster.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har nu kallat till sig de tre stora matjättarna för samtal. Det är väl bra. Men att få onda ögat av henne lär knappast ändra deras prissättning.
Och varför skulle det? Staten sätter inte priser. Och ska inte göra. Det vore verkligen en annan typ av samhälle, ett som varken Svantesson eller Dadgostar strävar efter.
Så vad ska politiken göra? En kallar till sin matjättarna, andra deltar i en veckas bojkott av matjättarna, men få tittar utanför den snäva bubblan.
Det är inte bara matpriserna som stiger. Det gör i princip allt. I dagarna fick vi reda på att hyrorna kommer stiga med mer än fem procent i hela Norrbotten.
Det är dyrt att leva i Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons Sverige.
Ja, inte för just de två då. De har gett sig själva och sina kompisar en skattesänkning på mer än 3 000 kronor varje månad. Men för vanligt folk är det dyrt.
Det finns tre saker som skulle kunna kompensera för stigande matpriser, om nu finansministerns onda öga inte kommer göra susen.
- Höjda löner. Sverige är mitt inne i en avtalsrörelse. Det är inte mer än rätt att löntagare kompenseras för de tuffa tiderna. Dessutom är det anständigt att de som jobbar får en större del av de vinster som produceras.
- Generell välfärd. Rusta välfärden så att den ger trygghet för den som behöver och så att den kompenserar för ojämlikhet. Avgiftsfri skolbarnomsorg skulle exempelvis göra stor skillnad för många barnfamiljer, precis som ett höjt barnbidrag.
- Riktat stöd. Även de som har det allra mest knapert behöver äta. Om en pannkaka kostar 37 procent mer så slår det så klart hårdast mot den som inte har några marginaler. Exempelvis ett höjt bostadsbidrag skulle vara välkommet hos många.
Om finansministern på riktigt vill göra något så kan hon öppna statens kassa för annat än skattesänkningar. Det vore smartare än att bjuda matjättarna på kaffe och kaka på finansdepartementet.