Pinsamt, Tolgfors!
Försvarsminister Sten Tolgfors (m) visar okunnighet när han uttalar sig om det säkerhetspolitiska läget i norra Europa.
Foto: Fotograf saknas!
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
TT (Tidningarnas telegrambyrå) och radio-Ekot har redogjort för att det finns en utbredd borgerlig kritik mot Tolgfors och den förda försvarspolitiken. Flera moderata tungviktare har vädrat sitt missnöje offentligt.
"Man har svårt att känna igen sig i att vi ska behöva ha den här röran och den här krisen kring försvaret", sa Erik Langby, ordförande för moderaterna i Stockholm, till Ekot 22 maj.
"Tittar du på moderata sympatisörer är jag ganska övertygad om att en hel del av dem har tappat förtroendet för att försvaret faktiskt kan göra det som det ska", sa Skåneordföranden Lars-Ingvar Ljungman i ett TT-telegram samma dag.
Försvarspolitiken har alltid varit en av högerpartiets parad- och profilfrågor. Men det praktiska handlaget i försvars- och säkerhetspolitiken är inte vad det borde vara, när moderaterna nu fått chansen att regera.
Tolgfors visar en pinsam okunnighet när han uttalar sig om det säkerhetspolitiska läget i norra Europa.
Under en interpellationsdebatt tisdag 3 juni tog s-riksdagsledamoten Fredrik Lundh, Luleå, upp behovet av säkerhetspolitiskt samarbete inom Barentsregionen. Sten Tolgfors avfärdade frågan med att Sverige inte gränsar till Barentsregionen!
Men snälla nån! Det har gått mer än femton år sedan Sverige skrev under Barentsdeklarationen i nordnorska Kirkenes och blev en del av Barentsrådet.
Varje år deltar den svenska utrikesministern i toppmöten med sina kollegor från Norge, Finland och Ryssland för att diskutera Barentsfrågorna.
I sin första regeringsdeklaration hösten 2006 gav dessutom statsminister Fredrik Reinfeldt en klar signal om att "Barentssamarbetet ska utvecklas". Men uppenbarligen har Tolgfors inte förstått läget eller budskapet.
I riksdagsdebatten påpekade Fredrik Lundh helt riktigt att Barentsregionen är högintressant för EU och de berörda länderna.
"Klimathotet, teknikutvecklingen och de minskade tillgångarna av råvaror ökar konfliktrisken. Fler länder kommer att göra anspråk på de stora olje- och gastillgångarna i området, vilket bidrar till ökad instabilitet", framhöll Lundh.
Det är en utveckling som bör påverka utformningen även av det svenska försvaret. F21 i Luleå, jägarförbandet i Arvidsjaur, Bodens garnison och annan militär verksamhet i norra Sverige har inte spelat ut sin roll.
Norra Europa och Barentsregionen är fortfarande ett säkerhetspolitiskt viktigt område.