Onsdagens partiledardebatt i riksdagen stärker bilden av en regeringspolitik som kört fast.
”Låt oss förbereda oss för nya skattesänkningar”, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Det känns som en gammal CD-skiva som hakat upp sig. Skattesänkningar är Moderaternas lösning på i princip vartenda samhällsproblem.
De svenska skatterna har sänkts med hisnande 120 miljarder kronor sedan regeringsskiftet 2006. Vi har fått jobbskatteavdrag 1, 2, 3 och 4. Förmögenhetsskatten har slopats. Bolagsskatten har sänkts kraftigt, liksom krogmomsen.
Men blev det lägre arbetslöshet? Nej, statsministern ska inte försöka dribbla med statistiken. Eurostats siffror är obönhörliga. Sverige har klart högre arbetslöshet än andra jämförbara europeiska länder.
I spåren efter den höga ungdomsarbetslösheten följer nu också växande social oro, bilbränder och stenkastning.
I ett replikskifte pekade Mikael Damberg (S) på kalla fakta.
• 428 000 svenskar går arbetslösa. Det är 46 000 fler än för ett år sedan.
• 45 000 ungdomar har gått arbetslösa mer än sex månader. Det är 7000 fler än för ett år sedan.
Därför håller det inte att skriva ut samma recept en gång till.
Det behövs en ny medicin, exempelvis större investeringar i järnvägar, bostäder och utbildning.
Visst, det kostar pengar att höja kvaliteten i skolan och investera i nya järnvägar. Men det är en betydligt mer framtidsinriktad politik än ett femte jobbskatteavdrag.
Om Sverige ska stå stark i framtiden så krävs att skolor, infrastruktur och offentlig service är i toppskick. Därför går det inte bara att satsa på ökad privat konsumtion i statsbudget efter statsbudget.
Vi kan inte bara titta på innehållet i den egna plånboken.
Vi måste också se till att samhället – de gemensamma angelägenheterna – fungerar bättre.
I debatten upprepade Annie Lööf (C) borgarnas gamla skrämselargument om att S-politiken leder till en skattechock. Hon gjorde ett nummer av att S vill slopa den nedsatta arbetsgivaravgiften för ungdomar.
Men regeringens eget expertorgan, IFAU, visar att det har varit en både dyr och ineffektiv åtgärd.
”På längre sikt är det osäkert om reformen har någon effekt alls trots att den kostar 14 miljarder kronor per år”, skriver IFAU i en rapport.
Den har inte gett fler ungdomsjobb. Andelen unga på hotell, restauranger och inom handeln är ungefär lika stor som före sänkningen av arbetsgivaravgiften, enligt rapporter från Handels och Hotell- och restaurangfacket.
I stället för nya arbeten har den lägre arbetsgivaravgiften bara gett mer klirr i kassan hos McDonalds, Max, Willys och andra vinstrika företag som redan hade många unga anställda. Men den minskade inte ungdomsarbetslösheten.
Jobben är och förblir borgarregeringens största misslyckande.
Det borde leda till större självrannsakan hos Reinfeldt, Lööf och övriga statsråd.