15 september är det dags för medlemmarna i Svenska kyrkan att utse sina kyrkopolitiska företrädare.
Valtemperaturen är inte så hög. Men kyrkovalet borde engagera betydligt fler än de 12 procent av medlemmarna som brukar rösta.
Svenska kyrkan är – trots separationen från staten år 2000 – en institution som fortfarande berör de flesta.
68 procent av svenskarna är medlemmar i kyrkan. 5,5 miljoner av dessa medlemmar är röstberättigade. Fortfarande kan man tala om en folkkyrka.
Den som tänker efter en stund inser även att kyrkan har en stor betydelse i våra vardagsliv.
Visserligen är det få svenskar som går i kyrkan regelbundet. Men i vissa livsskeden spelar kyrkan en viktig roll.
Det gäller dop, bröllop och begravningar. Det kan även handla om kyrkan som tröst och stöd vid trafikolyckor eller fabriksnedläggningar.
Till detta ska läggas att kyrkan är en våra viktigaste kulturinstitutioner.
Kyrkobyggnaderna – som finns i alla delar av vårt land – rymmer konst, arkitektur och musiktraditioner av oskattbara värden.
Det är ingen struntsak vem eller vilka som ska hantera alla detta.
De som väljs in i kyrkopolitiken bestämmer över många frågor som ligger nära vanligt folk.
Kyrkopolitikerna bestämmer om begravningsavgiften, liksom om kyrkoavgiften och hur den ska användas.
Ska pengarna gå till barnaktiviteter, körverksamhet, fler gudstjänster eller annat?
De lokala kyrkopolitikerna beslutar om det ska ordnas minneslunder, byggas nytt, hur fastigheterna ska värmas upp, om prästgården ska säljas m m.
Kyrkorådet är även arbetsgivare och ansvarigt för arbetsmiljöarbetet i församlingarna.
Därför är det angeläget att det finns vettigt folk med vettiga värderingar i kyrkopolitiken.
Kyrkans vägval inför framtiden är inte heller självklart.
Tag bara synen på homosexuellas rätt att vigas i kyrkorummet eller kvinnliga präster. Där finns åsiktsskillnader.
Det krävs dessutom inte många röster för att reaktionära och främlingsfientliga idéer ska få en plattform i Svenska kyrkan.
Ett lågt valdeltagande riskerar att gynna sådana krafter. Till kyrkomötet råder direktval, vilket betyder att det inte finns någon procentspärr som i riksdagsvalet för att få mandat.
Det finns extra starka skäl för alla som tror på demokrati, humanism, solidaritet och alla människors lika värde att ta sitt ansvar och använda sin rösträtt i söndagens kyrkoval.
Även kyrkovalet handlar om vilka värderingar som ska styra.