Samordningen är bra för alla

NÖJD. LO:s Karl-Petter Thorwaldsson är glad i dag.

NÖJD. LO:s Karl-Petter Thorwaldsson är glad i dag.

Foto: Maja Suslin/TT

LEDARE2016-10-21 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, var glad och nöjd efter onsdagens möte med LO-styrelsen. LO har enats om kraven inför lönerörelsen.

”Det är ett starkt och enat LO som nu går fram med gemensamma krav. LO-förbunden har gjort ett mycket bra jobb”, säger han.

De gemensamma kraven innebär bland annat en låglönesatsning, vilket betyder att de i LO-kollektivet som tjänar minst kommer att få ett extra påslag i kronor.

Utöver låglönesatsningen har LO-förbunden enats om att göra en utredning som ska ta fram konkreta förslag om hur man kan komma till rätta med missbruket av tillfälliga anställningar.

Samordningen är värdefull för att kunna lyfta LO-grupperna. Men den skänker även en stabilitet till lönebildningen som är värdefull för samhällsekonomin och näringslivet.

Det vore förödande om Sverige fick en återgång till 1980-talets huggsexor där avtalsrörelserna var ett allas krig mot alla.

I princip alla beskrev sig som fel- eller lågavlönade, vilket innebar att lönekraven pumpades upp till himlens höjder.

Det var ingen bra tid för svensk ekonomi eller löntagarna. Avtalsrörelserna gav visserligen höga nominella lönelyft, men reallönerna sjönk eftersom inflationen och kostnaderna drevs upp. Det blev bara luft i plånböckerna.

Samtidigt tappade Sverige konkurrenskraft mot omvärlden när lönekostnadsökningarna var högre och snabbare än i de viktigaste konkurrentländerna. Jobb gick förlorade.

Det var först i mitten av 1990-talet som det återigen blev ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Fack och arbetsgivare nyktrade till och insåg att det krävdes en bättre samordning för att undvika fortsatt lönekaos.

1997 drev Metall och övriga fack inom industrin fram det historiska industriavtalet som blev normgivande för hela arbetsmarknaden. Det blev en återgång till en mer måttfull lönebildning som varit bra för både löntagarna, företagen och hela samhällsekonomin.

Reallönerna har stigit oavbrutet under 20 års tid. Svensk ekonomi har stärkts.

Det är en lärdom inför framtiden. Sverige har inga skäl att överge en samordnad lönepolitik som levererar goda resultat.