Riksdagsval hålls vart fjärde år i Finland, precis som i Sverige.
Nu närmar sig även nästa finska parlamentsval med stormsteg. Söndag 14 april ska finska folket ta ställning till vilka 200 ledamöter som ska ingå i riksdagen under den kommande mandatperioden.
De finska Socialdemokraterna (SDP) har ett bra slagläge.
Enligt Yles opinionsmätning i början av februari är SPD största parti med 20,1 procent. Samlingspartiet (motsvarigheten till Moderaterna) är näst störst och ligger på 17,3 procent. Centerpartiet, som var största parti i valet 2015, har backat till 15,6 procent.
Mycket talar därmed för att centerpartisten Juha Sipilä får lämna statsministerämbetet – och att SDP-ledaren Antti Rinne har goda möjligheter att bli ny statsminister efter valet.
I Finland är traditionen att största parti har statsministerposten och ställer sig i spetsen för en bred koalition.
Senast Socialdemokraterna satt i regeringsställning (före valet 2015) bestod koalitionen av SDP, Samlingspartiet, Vänsterförbundet, Gröna Förbundet, Svenska Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Det är en annan politisk logik än i Sverige, som ju längre präglats av blockpolitik.
Riktmärkena för de finska partierna har istället varit pragmatism, samarbete och strävan efter breda lösningar.
Det betyder dock inte att partierna gör avkall på sin ideologi och sina hjärtefrågor.
Antti Rinne och SDP talar – i likhet med Stefan Löfven och svenska S – om vikten av investeringar i kunskap och utbildning, om bättre villkor för pensionärerna och om rätten till sjukvård.
På samma sätt som i Sverige är det löntagarnas rättigheter som står i centrum för partiet.
Det är också dessa frågor som Antti Rinne och hans partivänner kommer att prioritera om de får hålla i styråran.
I en intervju i Aktuellt i Politiken berättar Ville Skinnari, vice ordförande i SDP, om partiets utfästelser inför valet.
Bland annat vill det höja pensionen för de som har lägst pension med 100 euro i månaden. Vidare vill SPD inför en vårdgaranti; man ska vara garanterad att få träffa en läkare inom en vecka för sådant som inte är akut.
Nu återstår att se hur långt dessa och andra SDP-besked räcker.
Klart är i alla fall att det finns ett missnöje med Sipilä och Centerpartiet.
Sipilä har fört en tuff ekonomisk politik, som inneburit nedskärningar i skolan och sämre semestervillkor för de offentliganställda.
De folkliga reaktionerna har varit starka och förklarar Centerpartiets kraftiga nedgång under mandatperioden,.
Ett problem för SDP är dock att Antti Rinne varit sjukskriven under en längre tid.
Han insjuknade i lunginflammation under sin julsemester i Spanien. Som följdsjukdom inflammerades hjärtsäcken och senare gjordes en ballongutvidgning av kransartären.
Det har skapat osäkerhet kring Rinnes ledarskap.
Nu har emellertid Rinne meddelat Ilta-Sanomat att han återvänder till sitt uppdrag 1 mars, vilket givetvis är viktigt för SDP.
Partiet behöver en frisk och arbetsför statsministerkandidat när valspurten nu närmar sig. Samlingspartiet är inte långt efter i opinionsmätningarna.