Civilminister ArdalanShekarabi (S) resonerar klokt och balanserat när han tar till orda om vinster i välfärden.
”Vi vill ha en så bred överenskommelse som möjligt när vi hanterar frågorna i riksdagen. Det måste vara en långsiktighet i lagstiftningen”, säger han i en DN-intervju.
Rimligen borde det även finnas förutsättningar för konstruktiva samtal mellan regerings- och allianspartierna.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har inget emot valfrihet och en mångfald av driftsformer och aktörer.
Däremot vill de ha starkare regleringar och tydligare kvalitetskrav som får bort avarterna och de oseriösa företagen, vilket borde intressera även de borgerliga.
Tag friskolorna som exempel. Luckor i lagstiftningen har gjort att vissa friskolor struntar i bibliotek, studievägledning och skolsköterskor.
Eftersom de får lika mycket pengar som de kommunala skolorna har ägarna i stället kunnat ta ut dessa resurser som ekonomiska överskott.
Det är ingen rimlig ordning. Kvaliteten i skolor, äldreomsorg och vård måste alltid gå först.
Vinsten ska inte vara den viktigaste drivkraften, som statsminister Stefan Löven brukar uttrycka saken.
Det är en seriös och verklighetsförankrad position. På sina håll har marknadstänkandet och vinstjakten gått för långt.
Vissa bolag har misskött sig å det grövsta och satt egna vinstintressena före omsorgen om barnen i skolan och de gamla på äldreboendet. Minns Carema och JB!
Men samtidigt finns massor av fina alternativ som är uppskattade av brukarna och gör ett kanonjobb.
Alla privata aktörer är inte brutala riskkapitalister.
Därför finns inga skäl för ett idiotstopp för alla enskilda alternativ.
Starkare regleringar och kvalitetskrav (som S vill ha) är bättre än förbud.
En sådan pragmatisk syn på alternativen i välfärdssektorn finns även inom delar av borgerligheten.
Politiska redaktören Anna Dahlberg i liberala Expressen skriver klokt:
”Det är inte vinsten i sig som är problemet, utan risken för att man får in oseriösa aktörer med tvivelaktiga drivkrafter. Olika verksamheter behöver därför regleras på olika sätt. Det finns ingen ´onesizefits-all´ i denna fråga.”
Dahlberg konstaterar helt riktigt att de borgerliga inte har något att vinna på att odla ”anarkokapitalism”.
”En bra början vore att distansera sig från näringslivshögern och börja tänka självständigt. De borgerliga partierna behövs som en konstruktiv spelare i denna debatt”, menar hon.
Det är ett gott råd till Anna Kinberg Batra och hennes alliansvänner.
De borde ta Shekarabis utsträckta hand och arbeta för att det blir bättre ordning och reda bland alternativen i välfärdssektorn.
Ingen är betjänt av att det råder rena Vilda Västern bland skolor och äldreboenden.