Simu tar täten i Haparanda

Ledare2011-09-02 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I kommunalrådsrummet i Haparanda hänger en tavla av Luleåkonstnären Kerstin Nyman. Den föreställer en grupp balettdansöser.

Det är kommunalrådet Gunnel Simu (S) som hängt upp konstverket.

"Det är en bild som säger något om vad jag vill åstadkomma som kommunalråd. Jag vill samla ett team som jobbar mot samma mål. Jag tror att vi når bättre resultat om det är många som drar åt samma håll", säger hon när jag träffar henne.

Simu är ganska ny som kommunalråd. Hon tillträdde 1 november 2010. Men hon är ingen duvunge när det gäller kommunalt ledarskap.

I sin tidigare roll som ledarskapskonsult har Simu hjälpt till i ett 60-tal kommuner. Hon har coachat och gett råd till många kommunalråd.

Själv använder hon ord som "tydlighet, transparens, öppenhet och prestigelöst " när hon beskriver sitt eget ledarskap.

"Jag behöver inte komma med alla idéer själv. Det är vi tillsammans, vi som bor här, som ska driva förändringsarbetet", säger Simu.

Många var oroliga för hur det skulle gå med S-majoriteten i Haparanda när S-profilen Sven-Erik Bucht tog klivet från kommunen till riksdagen.

Det gick bra. Valresultatet blev stabila 57,4 procent, vilket var den nästa högsta S-siffran i hela landet.

Gunnel Simu tänker dock inte använda den egna majoriteten för att driva en egenmäktig S-linje.

"Den som är stor och stark måste vara snäll. Jag bjuder in oppositionen till samtal. Vi har gruppledarträffar en gång i månaden. Jag vill skapa ett arbetsklimat som är bra för kommunen", säger hon.

Hennes ambition är att samla alla (politiska partier, tjänstemän, näringsliv, kommunmedborgare m m) kring visionen att göra tvillingstäderna Haparanda och Torneå till ett internationellt centrum i Barentsområdet.

Tillsammans bygger Haparanda och Torneå ett gemensamt stadscentrum - mitt på gränsen mellan Sverige och Finland . Det rymmer handel, bostäder, samhällsservice, kultur, fritid m m.

Nyligen tog kommunfullmäktige även beslut om att bygga en ny gymnasieskola på gränsen.

Möbeljätten Ikeas etablering 2006 har gjort att Haparanda är på god väg att återta sin gamla historiska roll som handelscentrum på Nordkalotten.

"Haparanda var en handelsplats redan på 1500-talet", konstaterar Simu.

I en rapport från Svensk Handel nämns nu också Haparanda som en av de mest framstående kommunerna i Sverige när det gäller shoppingturism.

"Vi har 2,7 miljoner besökare varje år", säger Simu.

Ett problem är dock att besökarna inte stannar så länge. I genomsnitt varar ett besök i Haparanda fem timmar.

Siktet är inställt på att turister och andra besökare ska stanna i kommunen åtminstone 35 timmar i snitt.

"Men då gäller det att vi skapar fler upplevelser för de som kommer hit, men också att vi marknadsför det vi redan har, till exempel Cape East och våra fina restauranger", säger hon.

Entreprenören Mikael Fahlander har även sagt sig vara villig på att satsa på en stor multiarena på gränsen.

"Det skulle göra det möjligt att skapa ännu fler aktiviteter och upplevelser i kommunen", säger Simu som hoppas att projektet blir verklighet.

Glädjande för Haparanda är också finska Morvens beslut att dra i gång sågen på Seskarö.

Det var tungt för Seskarö och hela Haparanda när delstatliga Setra la ner sågen 2008. Men nu blir det nya tag med en ny ägare.

"Det var ofattbart att man la ner en såg som gick bra. Men nu är folk glada igen. Framtidstron återvänder", säger Simu, som själv bor på Seskarö.

Ett annat glädjeämne är att den segslitna tvisten om obs-platserna vid vårdcentralen i Haparanda nu tycks vara löst.

Helt plötsligt, en fin sommardag 12 juli 2011, kunde NSD rapportera att landstinget och Haparanda kommun blivit överens.

Landstinget kommer att köpa två obs-platser av Haparanda.

"Vi fick inte så många som ville. Men jag är nöjd med beslutet och att vi har haft en bra dialog med landstinget", säger hon.

Uppenbarligen hade Simu lättare än sin företrädare att kompromissa med landstingsrådet Kent Ögren ...

Men det finns även orosmoln på Gunnel Simus himmel. Den skakiga världsekonomin märks även i Haparanda.

Kommunen har fått revidera sin budget efter den senaste tidens finansiella oro. Skatteintäkterna beräknas bli åtta miljoner kronor mindre än beräknat.

Det säger något om hur svårt det är att vara lokalpolitiker.

Haparanda är ett i grund och botten välskött fögderi, men omvärldsförändringar kan snabbt förändra villkoren.

Men det är i alla fall en liten tröst att Haparanda har bättre förutsättningar att möta en kris än många andra småkommuner i vårt avlånga land.

Simu har ett bättre läge än många av sina kommunalrådskollegor.