Skatt handlar om solidaritet
Helt plötsligt kan Àven den som Àr stark, duktig och arbetsför ha behov av sjukvÄrd, a-kassa, socialbidrag eller annat stöd frÄn den offentliga sektorn.
Finansminister Anders Borg (M) och regeringen vÀdjar till mÀnniskors plÄnböcker, inte till deras kÀnslor för solidaritet och medmÀnsklighet.
Foto: Maja Suslin / SCANPIX
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.
"Stridsyxorna Àr vÀssade för att komma Ät dem som bidrar till bruttonationalprodukten genom att gÄ upp pÄ morgonen, gÄ till jobbet, lÀmna pÄ dagis, jobba och slita hela dagen, hÀmta pÄ dagis, handla mat, laga mat med hungriga barn omkring sig, hÀmta andan framför teven och sedan stupa i sÀng", dundrade Borg.
Det Àr en argumentation som vÀdjar till de sÀmsta och mest egoistiska sidorna hos mÀnniskor. Den som har jobb och inkomster ska bara se till sitt eget. De ska inte skÀmmas för att de fÄr mer pengar i plÄnboken nÀr Borg sÀnker inkomst- eller fastighetsskatten för "det arbetande folket". De har gÄtt till jobbet, tagit hand om barnen och gjort rÀtt för sig - till skillnad frÄn andra.
PÄ sÄ sÀtt ska "dessa 4,2 miljoner hÄrt arbetande svenskar" lockas att rösta borgerligt 2010.
Men det Àr inte alla som kan gÄ till jobbet pÄ morgonen. En del tvingas ligga kvar i sÀngen dÀrför att de Àr lÄngtidssjuka och vÀntar pÄ en operation. Andra har slitit ut sig pÄ jobbet och tvingats till förtidspension.
MÄnga har reumatism, astma eller nÄgon annan kronisk sjukdom som gör att de inte kan prestera 100 procent i yrkeslivet. NÄgon kanske kÀnner sig mobbad och utstött pÄ sin arbetsplats.
En del har inte ens ett jobb att gÄ till. Tiotusentals ungdomar knackar pÄ dörren till arbetslivet just nu och vill göra en insats, men det finns inte plats för dem. Den borgerliga regeringen sjÀlv rÀknar med att mer Àn en halv miljon svenskar kommer att gÄ arbetslösa om ett och halvt Är.
Det Àr ocksÄ för alla dessa mÀnniskors skull som vi - vi som har jobb - betalar skatt. Vi betalar skatt för att Àven den som Àr sjuk, arbetslös, gammal, blind, rullstolsbunden eller inte Àr sÄ lyckligt lottad ska ha en hygglig tillvaro.
Vi gör det i solidaritetens och humanismens namn, men vi gör det ocksÄ för att det bara finns en tunn hinna mellan ett gott liv och ett sÀmre liv. Det finns mycket som kan vÀlta det goda livet över Ànda - nedskÀrningar pÄ jobbet, trassliga familjerelationer, missbruk, en arbetsplatsolycka, en sekund av ouppmÀrksamhet i trafiken, vÄld och andra oförutsedda hÀndelser.
Helt plötsligt kan Àven den som Àr stark, duktig och arbetsför ha behov av sjukvÄrd, rehabiliteringsinsatser, sjukpenning, a-kassa, socialbidrag eller annat stöd frÄn den offentliga sektorn.
Det Àr ocksÄ den typen av offentlig verksamhet som til syvende og sidst drabbas om man sÀnker skatterna.
Anders Borg Àr ingen Harry Potter som kan trolla. Anders Borg lever under samma krassa ekonomiska villkor som Sveriges alla tidigare finansministrar frÄn Hedenhös till StrÀng, Feldt och Nuder.
Om man sÀnker skatterna med 100 miljarder kronor - som Borg snart har gjort under den hÀr mandatperioden - sÄ blir det 100 miljarder kronor mindre för den offentliga sektorn.
Det blir 100 miljarder kronor mer för privat konsumtion och 100 miljarder kronor mindre för offentlig konsumtion och för de gemensamma trygghetssystemen. SvÄrare Àn sÄ Àr inte ekvationen.
Vi fÄr hoppas att de "4,2 miljoner svenskar som arbetar" tÀnker pÄ detta nÀr de gÄr till vallokalerna 19 september 2010. Det vore sorgligt om det politiska perspektivet inte skulle strÀcka sig lÀngre Àn till den egna plÄnboken.
Vi fÄr ett förfÀrligt samhÀlle om alla bara ser till det egna och saknar förmÄga att se sig sjÀlv i andra och vÀrdet av en stark offentlig sektor och bra social trygghet för alla. Sverige behöver mer solidaritet, inte mer egoism.