Skatteförslagen gynnar de som redan har det bra

LO-ekonomerna har räknat på de fördelningspolitiska effekterna.

LO-ekonomernas beräkningar visar att större delen av regeringens planerade skattesänkningar landar hos höginkomsttagarna.

LO-ekonomernas beräkningar visar att större delen av regeringens planerade skattesänkningar landar hos höginkomsttagarna.

Foto: LO-ekonomerna

Ledare2023-08-10 06:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

När statsminister Ulf Kristersson (M) höll sitt Almedalstal i somras utlovade han satsningar på välfärden.

Det lät bra. Men nyckelfrågan är hur stora satsningarna egentligen blir i den kommande höstbudgeten. Det krävs mycket kraftiga tillskott för att laga hålen i välfärdssektorn. 

SKR (Sveriges kommuner och regioner) räknar i sin prognos med underskott på hela 28 miljarder kr under 2024. Hög inflation, prisökningar och större pensionsavsättningar slår hårt mot den offentliga sektorn.

Till detta ska läggas att det finns behov av rejäla förstärkningar under många år framåt. Andelen i befolkning över 80 år stiger med nästan 50 procent fram till 2031, vilket ökar behoven av sjukvård och äldreomsorg – områden som redan skriker efter arbetskraft och resurser.

Därför behövs sannolikt en statsbidragshöjning på uppemot 30 miljarder kr enbart för att upprätthålla dagens kvalitet i vård, skolor och omsorg. Vill man dessutom höja standarden i hemtjänsten och på äldreboendena, vilket inte är orimligt, så krävs ännu mer.

Det är emellertid svårt att tro att Kristerssons regering kommer att klara av att lägga sig på den nivån eftersom den samtidigt laddar för ett stort skattesänkningskalas.

I våras remitterade nämligen regeringen en promemoria med bland annat ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt skatt på plastpåsar och sänkt skatt för pensionärer. Det handlar om totalt 15 miljarder kr.

Regeringen ger sken av att det handlar främst om skattesänkningar för vanligt folk. Men LO-ekonomernas beräkningar visar att större delen av de planerade skattesänkningarna landar hos höginkomsttagarna.

En tredjedel går till den tiondel som tjänar mest. Mer än hälften – nästan åtta miljarder kr – går till de 20 procent som har de högsta inkomsterna.

"'Det är framför allt den slopade avtrappningen av jobbskatteavdraget som bidrar till att fördelningseffekten blir så skev. Den som tjänar 25 000 kr per månad får en skattesänkning på 84 kr. Den som tjänar 100 000 kr i månaden får 1 250 kr", konstaterar LO-ekonomen Peter Gerlach.

Det ska sägas att regeringens PM inte är ett slutgiltigt ställningstagande om vilka skarpa förslag som kommer att återfinnas i budgeten för 2024. Men promemorian ger en antydan om färdriktningen och fördelningen.

Det förbereds massiva skattesänkningar som främst gynnar höginkomsttagarna, vilket samtidigt krymper utrymmet för att göra större satsningar på vård, skolor, försvar, rättsväsende och andra offentliga kärnverksamheter som behöver rustas upp.

Det är inte vad Sverige behöver i det här läget.