Skilda världar i krisen
Hushållen i krisens Sverige befinner sig i skilda världar. En låginkomsttagarfamilj som bor i lägenhet och där någon förlorat jobbet går ordentligt back.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det gamla statistikskämtet har faktiskt en poäng: Genomsnitt kan vara bedrägliga. Långtifrån alltid berättar de hela sanningen. Läget i den svenska ekonomin just nu är ett bra exempel på det.
I juli hade konsumentpriserna sjunkit med 0,9 procent jämfört med samma månad förra året.
Konsumentprisindex (KPI) mäter som bekant prisförändringarna hos en "korg" varor och tjänster som ska spegla ett genomsnittligt hushålls konsumtion.
Men totalsiffran -0,9 procent består av en mängd delposter, varav en del minskat ännu mer än genomsnittet och andra istället ökat i pris. Hur prisförändringarna slår för det enskilda hushållet kan alltså variera kraftigt.
Den största förändringen i juli-KPI var hushållens kostnader för räntor på lån.
Räntekostnaderna för villaägare hade på ett år minskat med hela 36 procent, vilket drog ner total-KPI med 2,3 procentenheter (utan sjunkande räntekostnader skulle priserna alltså gått upp 1,4 procent).
Men inte alla fick del av den räntesänkningen. Den gällde t ex inte de villaägare som bundit sina lån och alltså låg kvar med oförändrade räntekostnader.
Alla som bor i hyreslägenhet fick inte heller lägre boendekostnader utan beloppen på hyresavierna steg med i genomsnitt 3 procent.
En annan viktig post i hushållsbudgeten är maten. Livsmedelspriserna har inte sjunkit under året, utan steg med 2 procent.
Höjda matpriser drabbar alla. Men eftersom maten står för en större del av låginkomsttagarens budget märks prisökningar mest i hushåll med låga inkomster.
I Konjunkturinstitutets senaste rapport spåddes hushållens disponibla inkomster - räknat efter prisökningar - stiga med 0,8 procent under 2009.
Bilden som målas upp är alltså att hushållen i Sverige i genomsnitt skulle få det bättre, trots den djupa nedgången.
Men genomsnittssiffran döljer att hushållen i krisens Sverige befinner sig i skilda världar.
För familjer som bor i villa, där båda har jobben kvar och som fått en löneökning med omkring 3 procent blir 2009 ett ekonomiskt lyft med ökad köpkraft på två procent eller mer.
En låginkomsttagarfamilj som bor i lägenhet och där någon förlorat jobbet går istället ordentligt back. Den borgerliga regeringen har spätt på de växande klyftorna genom sina försämringar av a-kassan.
Så var misstänksam varje gång du ser ett påstående om hur det gått ekonomiskt för "svenska folket". Gäller påståendet verkligen alla eller döljer genomsnittet klyftor mellan olika grupper?
För några år sedan trumpetade en rubrik ut att svenskarna blivit rekordrika på börsen. Hushållens medelaktieportfölj hade ökat i värde.
Vad man glömde att tala om var att bara två av tio svenskar äger egna aktier.
Rekordrikedomen gällde alltså bara en blygsam minoritet svenskar.