De kÀmpar i motvind. Somliga med utvisningshot stÀndigt nÀrvarande, andra med en osÀker bostadssituation.
De med störst otur fÄr hantera bÄda delarna. De Àr femton Är och kÀmpar kanske mest av allt med betygen för att komma in pÄ gymnasiet.
MÄnga av eleverna kommer frÄn studieovana hem, andra har största utmaningarna med sprÄket.
HÀr gÄr mindre Àn hÀlften av eleverna vidare till gymnasiet. HÀr Àr det lÄngt till RUT-subventionerad lÀxlÀsning.
De hÀr barnen och skolorna finns överallt i landet.
SödertÀlje Àr ett exempel. HÀr har man dock lyckats vÀnda en utveckling av sjunkande betyg genom att prioritera skolan.
Det har bland annat införts ett tvĂ„lĂ€rarsystem pĂ„ flera skolor. Antalet nyanlĂ€nda elever har ökat samtidigt som betygen gĂ„tt upp â mycket tack vare ökad vuxen nĂ€rvaro. SödertĂ€ljes prioritering Ă€r klok, bĂ„de pĂ„ kort och lĂ„ng sikt.
Det finns tydliga paralleller mellan livschanser och möjligheten till gymnasieutbildning.
Har du slutfört gymnasiet visar statistiken att du lever lÀngre, mÄr bÀttre och har större möjligheter pÄ arbetsmarknaden.
I Sverige gÄr utvecklingen Ät fel hÄll. LikvÀrdigheten i skolan minskar och förÀldrarnas utbildningsnivÄ blir allt mer avgörande för barnens chanser i livet.
HÀr finns inga enkla lösningar, men det gör kommunernas insatser desto viktigare.
Ordförande för utbildningsnÀmnden i SödertÀlje, Elof Hansjons (S) menar att framgÄngen berott pÄ riktade satsningar.
âNĂ€r vi haft möjligheten att satsa extra, dĂ„ har vi lagt resurserna pĂ„ skolan. Det Ă€r otroligt viktigt att fĂ„nga upp nĂ€sta generation för att bygga ett samhĂ€lle och en stad pĂ„ siktâ, sĂ€ger han.
Det Ă€r inte bara nyanlĂ€nda som fĂ„r extra stöd, utan alla elever i skolor â dĂ€r mĂ„let Ă€r att kompensera för sociala faktorer.
âDet handlar om att anvĂ€nda skolans befintliga resurser smartare. Oavsett om barnen Ă€r nyanlĂ€nda eller inte. De har i grunden samma behov som alla barn. God kontakt med lĂ€rare och vuxna i klassrummetâ, framhĂ„ller Hansjons.
Medan likvÀrdigheten i landet minskar mellan skolorna, tar ideella krafter större plats. LÀxlÀsning i utsatta omrÄden och stöd till elever efter skoltid.
Det Ă€r positivt att skolorna öppnar sina dörrar för detta. Den vuxna nĂ€rvaron Ă€r helt avgöranden â det har Ă€ven de förstĂ„tt.
Samtidigt kan inte vi inte lÀgga allt hopp om en likvÀrdig skola pÄ frivilliga krafter och sponsring frÄn nÀringslivet.
Det yttersta ansvaret ligger pÄ politiken. Det har SödertÀlje lyckats visa.
De modiga femtonÄringarna som kÀmpar för sin framtid har inget behov av lÀx-RUT.
De behöver en politik som ser att det Àr de som bygger vÄrt samhÀlle.