Under fredagen inleder SSU, det socialdemokratiska ungdomsförbundet, sin kongress i Västerås.
Unga socialdemokrater från Kiruna i norr till Ystad i söder samlas för att lägga fast den politiska kursen inför framtiden och välja ny förbundsledning.
Under våren har det varit en diskussion inom förbundet om vem som ska efterträda avgående Ellinor Eriksson.
Ett tag var jag orolig att ordförandedebatten skulle spåra ur och bli lika bitter och uppslitande som ordförandefajterna 1999 och 2005.
Men dagens SSU-generation är klok och har skött efterträdardiskussionen snyggt och prydligt.
Valberedningens förslag förefaller att ha bred uppslutning.
Det blir sannolikt enhälliga val av både ny förbundsordförande (Philip Botström, Värmland) och förbundssekreterare (Andrea Törnestam, Stockholm).
Det betyder att den nya SSU-ledningen kan känna att den har ett starkt mandat när den ger sig in i parti- och samhällsdebatten.
Det kommer att behövas. SSU måste driva på och synliggöra ungdomars frågor och villkor.
Alltför många unga hamnar snett i dagens Sverige.
Omkring 76 000 unga i åldern 16–24 år varken arbetar eller studerar, enligt SCB och Försäkringskassan.
Det är förfärande siffror. I spåren av detta gigantiska utanförskap föds och göds både misstro mot samhället och politisk extremism.
Få frågor i Sverige är lika viktiga som att knäcka arbetslösheten, bryta utanförskapet och stärka framtidstron bland de unga.