I kväll går Pajala man ur huse för att rädda gruvan i Kaunisvaara.
Klockan 18.30 avgår ett fackeltåg från Rian till Soltorget. Där blir det tal av kommunpolitiker, företagare och IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
”Även vanliga människor av kött och blod kommer att berätta om vad gruvan betyder för dem och bygden”, säger tidigare kommunalrådet Bengt Niska, som är engagerad i samverkansgruppen för gruvan.
Siktet är inställt på att mötet ska anta ett uttalande som riktar sig till regeringen och det statliga gruvbolagets LKAB:s ledning och styrelse.
Helt klart behöver Pajala också solidariteten och uppställning från alla goda samhällskrafter i det här ytterst allvarliga läget.
Totalt beräknas jobben för 1 500 personer vara beroende av om gruvan är igång eller inte.
Det är enormt många arbetstillfällen för en liten kommun som Pajala. Det är lika allvarligt som om 200 000 jobb skulle försvinna i Stockholm!
Men det handlar inte bara om Pajala, Tornedalen och Norrbotten. Det är ett nationellt intresse att trygga en positiv utveckling i den svenska gruvnäringen.
Med sina 11 procent av Sveriges bruttoexport är gruvnäringen en angelägenhet för hela landet.
Gruvorna är en central del av svensk industri och export. Fortfarande skapas en stor del av det svenska välståndet av basnäringarna i norr.
Det känns dessutom som att gruvan i Kaunisvaara har förutsättningar att bli en fin affär, om den bara tar sig igenom den akuta krisen.
Alla stora och kostsamma investeringar är redan gjorda. Det finns anrikningsverk, transportkapacitet, välutbildad personal och fin malm i marken.
I världen kommer det också att finnas ett behov av malmen från Kaunisvaara, även om järnmalmspriserna viker just nu.
När människor i Indien, Kina, Mellanöstern och Afrika lyfts ur fattigdom kommer det att krävas massor av malm för att producera stål.
Det var även skälet till att den förra regeringen tog fram en sammanhållen gruv- och mineralpolitisk strategi. Inriktningen var att vårda Sveriges position som en ledande europeisk gruvnation i den allt tuffare globala konkurrensen.
Därför finns också anledning för nye näringsminister Mikael Damberg och den rödgröna regeringen att engagera sig i Kaunisvaara-projektet.
Statliga LKAB borde kunna spela en mer aktiv roll och användas som ett instrument för att trygga verksamheten.