Söndag 17 mars var det kollektivavtalets dag.
Då passade alla fackliga företrädare på att påminna om vad kollektivavtalen faktiskt betyder.
”Arbetstidsförkortning, övertidsersättning, föräldralön, friskvårdsbidrag, tjänstepension och hjälp att hitta ett nytt jobb om man blir arbetslös. De är alla exempel på förmåner som ingår i kollektivavtal”, skrev TCO-basen Eva Nordmark i Dagens Arena samma dag.
Sådant tål att upprepas många gånger.
Förmånerna har inte uppstått av sig själv. De är resultat av förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
I Sverige omfattas för närvarande nästan 90 procent av alla anställda av kollektivavtal, vilket är en hög siffra vid en internationell jämförelse.
Det är bra för arbetstagarna eftersom avtalen bidrar till både deras trygghet och utvecklingsmöjligheter. Men den höga täckningsgraden är även bra för näringslivet och svensk samhällsekonomi.
Arbetsgivarorganisationen Almega, som representerar ungefär 11.000 företag i tjänstesektorn, påpekar på sin hemsida att kollektivavtal innebär en rad fördelar för arbetsgivarna:
1. Kollektivavtalet ger dig som arbetsgivare en grundtrygghet på arbetsplatsen, alla vet vad som gäller och du kan alltid hänvisa till avtalet och känna dig stärkt och säker på att avtalets innehåll följer alla lagar och regler.
2. Tid är pengar. Eftersom många frågor som uppkommer på en arbetsplats redan är reglerade genom kollektivavtalet, sparar du mycket tid både för dig själv och dina anställda, som ni annars skulle behöva lägga på att undersöka, reda ut och ta nya beslut utifrån varje situation.
3. Det som är avtalat står fast. Som arbetsgivare är du garanterad fredsplikt under avtalsperioden – ingen kan med andra ord strejka sig till bättre villkor än de som står i kollektivavtalet.
I en intervju i webbtidningen Arbetsmarknadsnytt understryker Antje Dedering, förhandlingschef hos Visita (besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation), att det är viktigt att företag tecknar kollektivavtal.
”Från ett företagarperspektiv visar det på en seriositet. Arbetsgivare som vill ta ansvar för en långsiktig hållbar utveckling, både för företag och anställda väljer att teckna kollektivavtal”, säger hon.
Av samma skäl anser arbetsgivarrepresentanten Dedering att det är ett problem när fackförbund tappar medlemmar.
”Starka parter på ömse sidor gynnar den svenska modellen”, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.
Det är välkomna och viktiga ord från arbetsgivarhåll.
Det är ett bekymmer även för näringslivet om facket tappar mark.
En hög facklig organisationsgrad är grunden för att dagens förhandlingsordning ska fungera. Många medlemmar gör att facket blir representativa för arbetstagarna och stärker legitimiteten för kollektivavtalen.
Under en följd av år har emellertid den fackliga organisationsgraden i Sverige sjunkit. Bland arbetare är den fackliga organisationsgraden nu nere i 61 procent.
Vad händer om siffran halkar ned under 50 procent?
Risken är att det blir mer stök, bök och konflikter om majoriteten av löntagarna är oorganiserade, vilket i så fall skulle skada både företagen och svensk ekonomi.