"Det är resultat av uthålligt arbete. Vi har duktiga pedagoger, som kan mycket om läsinlärning, samt bra ordning i klasserna. Barn- och utbildningsnämnden har anställt en verksamhetsutvecklare för att stödja det pedagogiska ledarskapet i skolorna samt en matematikutvecklare på halvtid", berättar han.
En bra skola är också en av nycklarna för framtiden.
"Vi vill kunna erbjuda trivsel, service och låg skatt. Boende och livskvalitet spelar större roll än arbete när människor bestämmer var de ska bo", säger Kempainen.
Därför prioriterar kommunledningen även kultur och fritid.
"Vi har byggt klart en konstgräsplan och gett pengar till utredning om en bowlinghall", berättar han.
Näringspolitiken är ett ämne som engagerar Kempainen. Han är tjänstledig från Skanska och har samarbetat med entreprenörer under hela sitt yrkesliv.
"Kommunen klarar sig inte utan näringslivet. Därför är det viktigt med bra dialog och att vi talar med varandra", säger han.
Under fjolåret startades 34 nya företag i Övertorneå. Det är en hög siffra i en kommun med bara 4811 invånare.
2011 gick Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå även pris för flest UF-företag i Norrbotten.
Kempainen är glad över resultaten men inte nöjd. Han arbetar för nya etableringar och framhåller att det även behövs samverkan mellan kommun, företag och utbildningsanordnare för att lösa kompetensförsörjningen.
"Vi har svårt att få fram kompentent personal. Det finns behov både av svetsare och inom den kommunala sektorn", säger han och pekar på att Utbildning Nord i Övertorneå kan spela en stor roll.
Utbildning Nord är en fantastisk resurs. Varje år studerar cirka 500 personer från Sverige, Norge och Finland i Övertorneå.
De som tror att arbetsmarknadsutbildningar bara är en slags terapi borde besöka Utbildning Nord. Det är ett fint exempel på nordisk arbetsmarknadspolitik.
"De är lyhörda för näringslivets behov, skräddarsyr utbildningar och anpassar sig snabbt", berättar Kempainen.
Det innebär att Övertorneå och Tornedalen är bättre rustade än de flesta för att klara behoven av mer yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
Det är inte utan orsak som Utbildning Nord har beskrivits som "arbetsmarknadsutbildningarnas Rolls Royce".
Vikten av en god livsmiljö och en hållbar utvecklig är en annan stark profilfråga för Övertorneå.
Redan 1983 - långt innan Göran Perssons tal om det gröna folkhemmet och klimatdebatten - utropade sig Övertorneå till landets första ekokommun.
Det präglar kommunledningens arbete även 2012.
"Vi ska bli ekokommun 5.0", säger Kempainen.
Han berättar entusiastiskt om kommunens arbete för att minska koldioxidutsläppen.
"Vi har inga fossila bränslen i kommunens anläggningar. Vi har gått över till pellets och andra lösningar", säger han.
Energifrågan är överhuvudtaget något som starkt engagerar honom och övriga i kommunledning.
"Min dröm är att vi ska bli självförsörjande. Det finns mycket i skog och natur som vi borde kunna ta tillvara för att klara uppvärmning och annat", säger han.
Just nu präglas mycket i Övertorneå av det som sker runt gruvverksamheten i Kaunisvaara i grannkommunen Pajala.
"Det skapar jobb även åt Övertorneå. Ett exempel är Övertorneåföretaget SLP som gör lastbilspåbyggnader. Entreprenören Göran Simu har även byggt bostäder i Pajala", berättar Kempainen.
Pendlingsstatistiken visar att det är många som bor i Övertorneå men jobbar i andra kommuner.
Det finns 362 personer som pendlar ut till jobb i Pajala, Luleå, Stockholm, Haparanda och andra orter. Det är 21 procent av de förvärsarbetande.
Roland Kempainen själv hör till dem som alltid bott i Övertorneå men jobbat på andra orter.
Han menar att statistiken är ett gott betyg åt livskvaliteten i Övertorneå. När man väl slagit ned bopålarna flyttar man inte så gärna från kommunen. Man pendlar hellre.
I augusti fanns en del oro i lokalpolitiken. Men nu verkar höststormarna i partilivet ha lagt sig.
"Det är lugnare nu. Vi har haft besök av distriktsombudsmannen Mats Johansson, ordnat utbildningar och klargjort de olika rollerna. Kommunfullmäktigegrupp, arbetarekommun och kommunstyrelsens ordförande har olika uppgifter. Vi har haft en dialog och fått ökad förståelse för varandras arbete. Av kritik lär man sig alltid något", säger Kempainen.
Det känns skönt att höra. En liten kommun som Övertorneå har inte råd att låta lokalpolitiken präglas av infekterade motsättningar.
Det är en sak att ha ett konstruktivt och levande samtal om näringspolitik, skolor, kommunal service och andra sakfrågor.
Men saker och ting kan gå över styr om det blir ett uppskruvat tonläge och personangrepp.
Det som gäller det socialdemokratiska partiet i sin helhet gäller även Övertorneå. Interna personbråk gynnar ingen.