I början av juni presenterades regeringens vattenverksamhetsutredning ”I vått och torrt”. Den föreslår bland annat att de så kallade bygdeavgifterna skrotas.
Det är en förändring som skulle vara direkt negativ för många små kommuner i Norrlands inland.
Bygdeavgifterna infördes en gång i tiden som en kompensation för det intrång som utbyggnaden av vattenkraften innebar.
Tanken var att ge en liten återbäring på de enorma vinster som det svenska samhället och kraftbolagen gör i Jokkmokk och andra vattenkraftskommuner.
För berörda kommuner har pengarna stor betydelse. De används för att rusta bygdegårdar, förbättra skoterleder, turistinformation, delfinansiering av bredbandsutbyggnad med mera.
Som exempel kan nämnas att Storuman får cirka tio miljoner kronor, Strömsund omkring åtta miljoner och Bergs kommun fyra miljoner per år.
Det är inte småpotatis för fattiga glesbygdskommuner i norr.
Anna Marcusson, förbundsjurist hos SKL (Sveriges kommuner och landsting) sågar med rätta utredningsförslaget.
”Det är beklagligt att utredningen föreslår denna förändring som kan leda till påtagliga negativa effekter”, skriver hon i ett särskilt yttrande till utredningen.
Även Robert Bernhardsson, blivande S-kommunalråd i Jokkmokk, reagerar starkt.
”Jag är kritisk. Bygdemedlen betyder mycket, 20 miljoner kronor årligen, för Jokkmokk”, konstaterar han.
Remisstiden för vattenverksamhetsutredningen går ut 31 oktober.
Vi får hoppas att landets tillträdande närings-, miljö- och energiministrar lyssnar på invändningarna och stoppar utredningsförslaget långt ned i regeringskansliets papperstugg.
Det finns inga skäl för en ny rödgrön regering att börja sitt arbete med att ställa sig bakom ett förslag som skulle förstärka de regionala klyftorna.
Bygdeavgifterna är ett litet men viktigt bidrag för att stötta utvecklingen i den norrländska glesbygden.