Snart är det dags för regeringens årliga kräftskiva på Harpsund. Då brukar finansministern också avslöja hur mycket pengar det finns för reformer i höstbudgeten.
Den här gången är det svårare för Magdalena Andersson och hennes prognosmakare att bedöma läget.
Det är osäkert hur världsekonomin kommer att utvecklas. En hård Brexit och ett handelskrig mellan USA och Kina skulle vara negativt för ett utrikeshandelsberoende land som Sverige.
Den senaste tiden har det även synts en del tecken på en avmattning
Arbetslösheten har ökat något och sysselsättningen har slutat att stiga efter att ha ökat varje månad de senaste tre åren.
Positivt är dock att Sverige står rustat för att möta en konjunkturnedgång.
Sverige har välskötta offentliga finanser och statsskulden är på sin lägsta nivå sedan 1977.
Det finns förutsättningar att satsa på arbetsmarknadsutbildning, omställningsstöd, näringspolitik och annat som behövs i ett läge när arbetsmarknaden försämras.
Tunga ekonomer trycker också på vikten av att regeringen bedriver en mer expansiv finanspolitik. En av dem är Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.
”Givet läget just nu är det mycket bättre att satsa lite för mycket än att satsa för lite. Om du satsar för lite kan du förstärka den nedgång som vi redan ser är på gång. Politikens uppgift är att vara framåtblickande och motverka att det blir för illa”, säger Breman i intervju i Svenska Dagbladet.
Klas Eklund, tidigare chefsekonom på SEB, är inne på ett liknande spår i Dagens Nyheter. Han uppmanar regeringen att satsa på att göra Sveriges ekonomi mer innovativ, effektiv och konkurrenskraftig.
”Sverige är i ett gott läge att göra detta, med starka statsfinanser”, konstaterar Eklund.
I en del intervjuer under sommaren har även Magdalena Andersson avfärdat tankarna på att spara i ett läge när ekonomin bromsar in, vilket är klokt.
Nu är det emellertid upp till bevis för henne och regeringen i höstbudgeten.
Bland annat krävs ordentliga satsningar på utbildning, forskning, infrastruktur, integration och offentlig service.
Sådant är grundläggande för konkurrenskraft och ekonomisk utveckling, vilket även OECD och World Economic Forum framhåller i sina rapporter.
”Det behövs svängrum, inte svångrem”, som S-ledaren Olof Palme uttryckte saken i sina valtal 1982.
Det behövs helt enkelt större offentliga investeringar i sådant som bygger Sverige långsiktigt starkt – inte stora sparpaket.
Viktigt är också Januariavtalet – att det finns en bred uppgörelse mellan S, C, L och MP som sträcker sig över hela mandatperioden.
Politisk osäkerhet – kombinerat med ekonomisk nedgång och ökad arbetslöshet – hade varit en skadlig häxbrygd för Sverige.
Nu finns istället ”full beredskap för att hantera en situation där konjunkturen vänder” – som det uttrycks i fyrpartiöverenskommelsen.
Uppgörelsen har hittills inte gett partierna några pluspoäng i väljaropinionen.
Men det är bra för oss alla att det finns en bred samling i politikens mittfält för att hantera alla utmaningar som väntar Sverige under de närmaste åren.