Nej. Jag måste börja med att säga: Nej, jag tycker inte det finns ett självändamål i att höja skatten. Absolut inte. 

Högern ser ofta skatt som en egen politisk fråga. Att sänka skatten har för dem ett värde i sig. 

För mig är det ett verktyg för andra politiska frågor, som bra skola, fungerande sjukvård, satsningar på försvar och polis, utbyggd infrastruktur och så. 

Det finns en enkel förklaring. Högern vill ha så lite gemensamma resurser som möjligt. Jag däremot är övertygad om att ett samhälle är bättre för alla om det håller ihop och ger alla goda förutsättningar att lyckas.

Tyvärr har högern vunnit. Inte bara styr de över landet och därmed skattesystemet. De har också långsiktigt lyckats pressa ner de gemensamma resurserna.

Skattereformen i början av 1990-talet hade som mål att skapa ett enhetligt och effektivt skattesystem. Sedan dess har det lusats ner av ett lapptäcke av avdrag och undantag som gjort att skatteintäkterna minskat och att enhetligheten och effektiviteten försvunnit.

I veckan släppte den progressiva tankesmedjan Arena Idé rapporten Skatt på arbete som är första delen av deras skatteöversyn.

De visar på skrämmande siffror om hur fattigt Sverige blivit. Samtidigt som vissa svenskar fullkomligt badar i pengar som effekt av för lågt skatteuttag.

Sedan 2006 har skatteintäkterna som andel av BNP minskat med 4,27 procent. Överlägset mest har de direkta skatterna på arbete minskat, motsvarande 229 miljarder kronor. 

Skattesänkningar och ett alltmer urholkat välfärdssystem har drivit på ekonomiska klyftor, konstaterar rapportförfattarna Elin Odeberg, chefsekonom och Vilgot Österlund, statistiker.

Men de nöjer sig inte med det. Att konstatera elände är ju enkelt, men Odeberg och Österlund föreslår en reformerad beskattning av förvärvsinkomster. 

Med den skulle skatteintäkterna öka med 150 miljarder kronor per år. 

150 miljarder ytterligare skulle inte fullt ut kompensera den urholkning som skett de senaste tjugo åren, men enligt rapporten så skulle det skapa förutsättningar för ”en skattedriven tillväxt där infrastrukturinvesteringar, välfärdssatsningar och en stärkt socialförsäkring bidrar till ökat välstånd, jämlikhet och tillväxt.”

Deras förslag beskriver de så här:

• Lika beskattning av inkomster. All förvärvsinkomst beskattas lika, oavsett inkomsttyp. I dag beskattas en given inkomst olika beroende på inkomstslag: med 28 000 i föräldrapenning betalar man i genomsnitt 8 318 kronor i skatt, samtidigt som en 67-åring med motsvarande lön bara betalar 2 344 kronor i skatt.
• Höjd arbetsgivaravgift till 33,5 procent. Arbetsgivaravgiften har i perioder av hög sysselsättning varit betydligt högre än så och ligger i dag på låga 31,42 procent. Företagen får stora fördelar genom en utbildad arbetskraft, socialt skydd och infrastruktur och det är därför rimligt att företagen bidrar något mer än i dag.
• Linjärt stigande marginalskatt. Ju mer du tjänar, desto mer skatt betalar du. Tröskeleffekter, undantag och särregler tas bort och ersätts med ett enhetligt skattesystem med en linjärt stigande marginalskatt.

Jag vill tacka för en befriande start på en diskussion kring att vi faktiskt behöver mer pengar för att säkra välfärden, öka jämlikheten och driva på tillväxten.

Än mer vill jag tacka för ett väl genomarbetat förslag på hur det skulle kunna genomföras genom ett mer effektivt, rättvist och transparent skattesystem.

Och just ja, viktigt: Fyra av tio svenskar får oförändrad eller sänkt skatt enligt rapportens förslag.