I en debattartikel i DN skriver blivande M-ledaren Anna Kinberg Batra och de övriga borgerliga partiledarna att de vill ha en diskussion med de rödgröna partierna om praxis vid budgetomröstningar i riksdagen.
Okej, gärna det. Men jag tycker inte partierna ska begränsa sig till att tala om röstningsprocedurer och riksdagsordningen.
Tala framför allt om politikens innehåll!
Dagens sterila blockpolitik blockerar sunt politiskt förnuft och vettiga förändringar.
Tag a-kassan som exempel.
Under årets valrörelse uttalade sig samtliga riksdagspartier (utom Moderaterna) för en a-kassehöjning.
Det betyder att det i praktiken finns en förkrossande riksdagsmajoritet för att förbättra a-kassan.
Men i alliansförhandlingarna kompromissades frågan bort. Samtidigt saknar de rödgröna partierna majoritet för sitt budgetförslag.
Alltså fortsätter Sverige att leva med en allt sämre arbetslöshetsförsäkring (taket har inte höjts sedan 2002!), trots att en majoritet av riksdagsledamöterna egentligen vill något annat.
Följden blir en a-kassa som inte längre håller måttet. Enligt en undersökning från A-kassornas samorganisation, SO, säger så många som 29 procent att de måste låna pengar för att få ekonomin att gå ihop när de blir arbetslösa.
En växande skara tvingas till socialen för att klara tillvaron.
Jag tror inte att majoriteten av de borgerliga väljarna vill ha en sådan utveckling. Men sådana blir konsekvenserna med dagens blockpolitik.
Det borde vara världens enklaste sak att göra upp om en anständig arbetslöshetsförsäkring mellan Socialdemokraterna och hela eller delar av alliansen.
Men det sker tyvärr inte med dagens snäva blocktänkande. Därför räcker det inte med att bara snacka praxis och procedurer.
Det löser inte alla problem.