På 1980-talet fick vi lära oss att regional utveckling hänger ihop med bokstaven K.
Regioner med tillgång till saker som börjar på K (kommunikationer, kultur, kreativa människor och kunskap) skulle gå en ljusnande framtid till mötes.
K-tänkandet har även präglat den regionala tillväxtpolitiken.
Till exempel har utbyggnaden av de regionala högskolorna och universiteten gjort att fler svenska regioner kunnat ta klivet in i kunskapssamhället.
2012 har vi emellertid nya husgudar i regionalpolitiken. Nu talar vi inte längre om K-samhällen. Nu är det bokstaven T som är på modet.
Den amerikanske professorn Richard Florida lär oss att världens tillväxtcentrum kännetecknas av teknik, talang och tolerans.
Det är sådana regioner som lockar till sig entreprenörer, forskare och nytänkare, menar Florida.
Är Norrbotten en sådan T-region? Nja, Norrbotten har säkert både talangen och tekniken. Men toleransen mot dem som sticker ut och bryter mot normerna är inte lika självklar.
I länets alltjämt starka arbetarrörelse talas gärna om klassmässiga orättvisor, men det är inte lika självklart att tala om förtryck och orättvisor som hänger ihop med kön, etnicitet eller sexuell läggning.
Att en norrbottnisk karl beskriver sig som feminist upplevs alltjämt som en smula "knapsu".
Därför finns anledning att, i likhet med Florida, varna för inskränktheten och intoleransen.
Men det finns delar av Floridas resonemang som bör tas med en skopa salt. Jag har svårt för hans snobbiga snack om "den kreativa klassen" (folk som jobbar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning).
En industriarbetare på SSAB i Luleå kan vara minst lika kreativ som den som jobbar i Kulturens Hus i samma stad, enligt mitt sätt att se på saken.
Exportinkomsterna från skog, malm, stål och annan industriell verksamhet betyder dessutom fortfarande ofantligt mycket för den svenska välfärden.
Därför blir jag trött på dem som ständigt dömer ut industrin och bara snackar om tjänstesektorn.
"Vi lever inte på att tvätta skjortor åt varandra", som Electrolux-legendaren Hans Werthén sa en gång i tiden.
Men vi vet samtidigt att de traditionella basnäringarna inte sysselsätter lika många som förr. Ny teknik och moderna processer gör att stål och papper kan produceras med färre anställda än tidigare.
Därför gäller det att skapa svängrum för nya verksamheter och näringar, utan att för den skull underskatta industrins betydelse.
Det gäller att bejaka dem som bryter mönster, tänker och prövar nytt. Ordet "tolerans" är ett nyckelord för Norrbottens utveckling.
En region som präglas av öppenhet, mångfald och jämställdhet har större möjligheter att attrahera fler duktiga människor än en region som präglas av motsatsen.