Medelåldern i landets kommunfullmäktigesamlingar har ökat efter höstens val, enligt en sammanställning i tidningen Dagens Samhälle.
Sedan valet 2014 har medelåldern bland kommunfullmäktigeledamöterna ökat från 50,9 till 52,3 år.
Det är dock stora skillnaderna mellan kommunerna.
I Norrbotten skiljer det hela tio år mellan den yngsta och den mest åldersstigna kommunfullmäktigeförsamlingen.
Högst medelålder i länet har Älvsbyn med 57,3 år. Lägst medelålder bland sina kommunpolitiker har Jokkmokk med 47,4 år.
Sex kommunfullmäktige i Norrbotten har en medelålder som är lägre än rikssnittet. Förutom Jokkmokk är det Kalix, Arjeplog, Piteå, Övertorneå och Luleå.
Sammanställningen i Dagens Samhälle är en tankeställare för det politiska systemet i Sverige.
På sina håll kommer det att behövas stora ansträngningar för att fylla de kommunala stolarna i framtiden.
I Kristinehamn i Värmland är hela 20 av 41 kommunfullmäktigeledamöter 65 år eller äldre!
Kommunpolitiken har blivit en alternativorganisation till PRO och nyrekryteringen till uppdragen är i princip obefintlig.
I Dagens Nyheter 7 oktober läser jag emellertid ett hoppingivande reportage.
Under valåret har de politiska ungdomsförbunden haft ett rejält uppsving. Sedan årsskiftet 2017/2018 fram till oktober i år har SSU, socialdemokraternas ungdomsförbund, vuxit med 6 900 medlemmar.
Under samma period har även Ung Vänster, Liberal Ungdom och Ungsvenskarna (SD:s ungdomsförbund) mer än fördubblat sitt medlemsantal. Grön Ungdom har vuxit med 23 procent.
Det är ännu för tidigt att säga om siffrorna är ett trendbrott.
Ungdomsförbunden brukar alltid ha stigande medlemssiffror under valår, när den politiska temperaturen stiger på gymnasieskolor, högskolor och i hela samhället.
Ungdomsbarometern (som är företag som analyserar vad unga tycker, tänker och gör) framhåller dock att medlemsökningen är exceptionellt stor i år.
”Det här är en så pass stor förändring att något tycks ha hänt”, säger Anton Landehag, Ungdomsbarometern, till DN.
”Ungdomsförbunden har inte varit så här stora på den här sidan av millennieskiftet – de måste ha lyckats pricka helt rätt”, konstaterar han.
Jag håller tummarna för att det stämmer och att vi nu upplever en reell förändring som innebär fler unga börjar engagera sig i och för partipolitiken.
Om den kommunala demokratin ska funka i framtiden så behövs nya generationer som tar klivet in i fritidsnämnder, skolstyrelser, socialnämnder och andra lokalpolitiska sammanhang.
Den stigande medelåldern bland landets kommunpolitiker är en varningssignal.