I början av 2017 avslöjade Aftonbladet att Lars Lindgren, Transportarbetareförbundets dåvarande ordförande, ägnat sig åt en hel del vidlyftigheter och tvivelaktigheter.
Han hade låtit fackförbundet betala dyra spritnotor, bjudit med en vän på resor i Europa som Transport bekostat och kört privat med förbundets bil.
Det slutade med att Lindgren fick lämna ordförandeposten.
På kongressen sommaren 2017 valdes istället Tommy Wreeth till ny ordförande. Med röstsiffrorna 115 mot 103 besegrade han den andre kandidaten – Markus Pettersson.
Många föreställde sig att det skulle bli en nystart för att återupprätta fackförbundets förtroende bland medlemmarna och den breda allmänheten.
Men icke. Nu kommer nya avslöjanden om Transport.
Tolv ledande företrädare för Transport flög business class och bodde på ett femstjärnigt hotell när de reste till en internationell kongress i Singapore. Notan för kongressen gick på totalt 600 000 kronor, skriver Aftonbladet.
På förbundets Facebooksida kommer starka reaktioner från medlemmar, vilket är begripligt. Det är ju ytterst deras pengar och medlemsavgifter som det handlar om.
Den här soppan är givetvis inte bra för Transport. Men mitt i all berättigad kritik är det viktigt att inte dra alla fackliga företrädare över samma kam.
Den här typen av excesser och beteenden hör dessbättre inte till vanligheterna – och när de kommer upp till ytan brukar de vanligtvis leda till skärpta rutiner och förändringar.
Tag bara eländet i Kommunalarbetareförbundet i början av 2016.
Medlemmarna gick i taket och den demokratiska processen ledde fram till en helt ny ledning och personalförändringar på förbundskontoret.
Dessutom tog förbundet fram nya strikta riktlinjer för representation, resor och hanteringen av medlemmarnas pengar.
Sakta men säkert har det stärkt förtroendet för Kommunal. Det är emellertid en resa som Transportarbetarförbundet har kvar att göra.