Under fredagen inleddes SSU-kongressen i Älvsjö under pompa och ståt.
Så klart blev det mycket tal om SSU:s 100-årsjubileum och förbundets stolta historia.
Under decenniernas lopp har SSU tagit fajten mot både kommunism och nazism – och varit en blåslampa för att utveckla utbildnings-, jobb- och bostadspolitik i Sverige.
Dagens SSU har inte lika många medlemmar som under förbundets storhetstid på 1930-talet. Men SSU fortsätter att spela en viktig roll.
Inför vårens S-kongress gick SSU-ordföranden Philip Botström & Co fram med ett antal krav inom utbildningsområdet under parollen ”elevlöftet”.
Flera av kraven blev partiets politik – bland annat kongressbeslutet att stärka elevhälsovården.
Den rödgröna regeringen har dessutom redan levererat i linje med SSU-kravet.
Regeringen har anslagit 200 miljoner kronor extra för att stärka elevhälsan, vilket är minst sagt välbehövligt.
Mitt i välfärdssamhället Sverige finns många unga som far illa och inte orkar med pressen från skola, kompisar och samhälle.
Nästan hälften av alla 16-åriga tjejer i Sverige har problem med stress. Oro, ångest och sömnbesvär hos unga är problem som ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.
Att vända utvecklingen är inte gjort i en handvändning. Det handlar om många svårhanterliga faktorer – sjuka skönhetsideal, mobbning, kampen att lyckas i skolan, livet och med kärleken, möjligheterna att få jobb, bostad och trygghet i livet.
Satsningarna på elevhälsovården är dock ett steg åt rätt håll. Bättre tillgång på kuratorer och skolsköterskor innebär att fler unga kan få hjälp och stöd.
Därför är det bra att SSU finns, lyfter ungdomsfrågorna och driver på även i det moderna Sverige.
Ingen politisk uppgift kan vara viktigare än att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet och bästa möjliga uppväxt.