Mycket har skrivits om ojämlikheten i vården och om skillnaderna i folkhälsa mellan olika områden i Sverige.
Sämst mår de fattigaste – som oftast erbjuds lägre kvalitet på samhällsservice och vård. En grupp som får lida av ojämlikheten är unga tjejer, vars tillgång till ungdomsmottagning och preventivmedel avgörs av bostadsorten.
I veckan gick Norrbottens landsting ut med att de lyckats halvera antalet aborter i länet.
Framgången blev en riksnyhet och anledningen var inte oväntad – här är samtliga preventivmedel gratis för alla upp till 26 år.
I Stockholm har utvecklingen gått åt motsatt håll, där har alliansen i landstinget ökat kostnaden från 60 till 100 kronor.
Samtidigt gäller det bara för ett begränsat urval preparat, passar inget av dem tvingas du betala fullt pris för ett annat.
Sviker ekonomin tvingas du lida av svåra biverkningar på grund av ett läkemedel som egentligen inte passar, eller förbli oskyddad och riskera oönskad graviditet.
Varför detta misslyckande? Sveriges kommuner och landsting (SKL) har satt upp nationella riktlinjer med ambitionen att minska skillnaderna mellan länen.
I det arbetet har de frångått rekommendationer från läkare och haft som riktlinje att bara subventionera en liten del av de många preparat som används.
De preventivmedel som subventioneras ingår i högkostnadsskyddet. Det innebär att pris och kvalitet prövas av en myndighet, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, innan det får ingå i skyddet.
I grunden är det bra att läkemedelsföretagen inte får sätta egna prislappar.
Däremot är det hårda direktiv och snäva riktlinjer för TLV. Verket avgör vilka läkemedel som ska ingå utifrån hur ”kostnadseffektiva” de är, inte utifrån hur de påverkar användaren.
Samtidigt är det just riktlinjer och inget annat. Att SKL satt 100 kronor som tak innebär inte att Stockholms län per automatik bör höja kostnaden.
Det stänger inte heller ute möjligheten för länen att göra alla preventivmedel gratis, vilket Norrbotten bevisar.
Kristina Gemzell Danielsson är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet. Hon forskar bland annat om preventivmedel och säkra aborter. Hon menar att utvecklingen i landet är oroande
”Det är förskräckligt med de stora skillnaderna i landet när det gäller tillgången till preventivmedel. Det går tvärt emot principen om jämlik hälso- och sjukvård”, säger hon.
Hon fortsätter med att lyfta Norrbotten som gott exempel.
”SKL har krävt att landstingen ska följa deras rekommendationer. Där har det varit bra och modigt av politikerna i Norrbotten att införa gratis preventivmedel för unga tjejer. Det är en liten kostnad som lönar sig på sikt”, säger hon.
I dag har vi ett läge när många unga tvingas använda preventivmedel de mår dåligt av, samtidigt som sjukvården tvingas skriva ut något de vet kommer orsaka lidande.
Det går att vända utvecklingen, men då måste politiken, på alla nivåer visa vägen. Visa att kvinnors reproduktiva hälsa är en folkhälsofråga. Se till att läkemedelsföretag inte gör vinster på unga kvinnors kroppar, men samtidigt förhindra att kostnaderna läggs på de som inte har råd. Satsa på forskningen kring preventivmedel för män.
Listan kan göras lång.
Nationella riktlinjer är positivt. Det ska vara så jämlikt som möjligt mellan landstingen.
Men det ska vara lika bra överallt, inte lika dåligt.