Under förra veckans resa till USA träffade kommunalrådet Niklas Nordström, Luleå, företrädare för Facebook.
”De gav ett klart besked: Om det inte sker en förändring av energiskatten kan de inte investera i fler datorhallar i norra Sverige. Då kommer många investeringar i stället att hamna i Finland”, berättar Nordström.
Det är ord som borde leda till snabb aktivitet i regeringskansliet.
Finlands nya lockbete – lägre energiskatt för datorhallar – har utan tvekan påverkat datajättarna.
En rad faktorer talar visserligen fortfarande för etableringen av fler datorhallar i Norrbotten – bland annat tillgången till kyligt klimat, kvalificerad arbetskraft, bra bredband, modern infrastruktur, ett säkert elnät och miljövänlig el från Lule älv.
Men norra Finland har en konkurrensfördel om landet kan erbjuda ungefär samma villkor - och dessutom kryddar anrättningen med lägre energiskatter.
Energiskatten är ett tungt argument för de aktuella bolagen. Vi talar om väldigt energikrävande verksamheter.
Till exempel slukar Facebooks anläggning i Luleå mer energi än SSAB i samma stad.
Med andra ord utgör elektriciteten och energiskatten en stor del av företagens omkostnader. Därför har denna faktor stor betydelse för lokaliseringsbesluten.
I en intervju i Dagens Industri i maj 2014 lovade tidigare finansministern Anders Borg (M) att göra en översyn av energiskatten. I artikeln pekade Borg särskilt på behovet av lägre energiskatter för den digitala industrin.
Men inget skedde före valet. Tyvärr har heller inget skett efter valet.
Nya finansministern Magdalena Andersson (S) har dock ingen anledning att vila på hanen. Det finns goda argument för att behandla den digitala industrin som annan energiintensiv industri.
Sverige har sedan länge lägre energiskatt för de elintensiva basnäringarna. Det har ansetts viktigt för att försvara jobben och konkurrenskraften för svensk skogs-, stål- och gruvindustri. Men samma resonemang är giltigt även för de nya dataföretagen.
Den traditionella tillverkningsindustrin betalar bara 0,5 öre per KWh i elkonsumtionsskatt. För datorhallarna är samma skatt 19,4 öre per kWh.
Det är svårt att motivera en så stor skillnad mellan olika energikrävande verksamheter.
Tvärtom är det rimligt att energiskatten för datorhallar ligger på samma nivå som för annan energiintensiv industri.
”Jag har svårt att se en snabbare väg för att öka de utländska direktinvesteringarna i Sverige. Det handlar om miljarder som kan investeras i byggnader, maskiner och infrastruktur”, konstaterar Niklas Nordström.
I dagarna har finansministern fått skriva ned prognoserna för jobb och tillväxt, stick i stäv med regeringens jobbmål.
Därför borde Magdalena Andersson och regeringen vara intresserad av alla idéer och åtgärder som kan bidra till större investeringar, fler jobb och ökad tillväxt.
Hon kan göra skillnad för den digitala industrin och datorhallarna redan i den kommande vårbudgeten.
Sverige riskerar att gå miste om stora etableringar och jobb, om finansdepartementets kvarnar mal för långsamt.