USA-politiken och svenska grundlagar
Tipset är att demokraten Barack Obama blir den som får utmana republikanernas John McCain.
Foto:
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det hävdar Illinoissenatorn Barack Obama, som vann klart i Oregon medan Hillary Clinton noterades för en storseger i Kentucky.
Kampen går nu vidare. Men den stora frågan är nu inte vem som ska vinna utan när Clinton ska sammankalla en presskonferens och erkänna sig besegrad. Kanske sker det först i anslutning till demokraternas konvent i Denver i slutet av augusti.
De så kallade superdelegaterna, demokratiska politiker med tunga politiska uppdrag, har med sina röster en möjlighet att avgöra vem som ska utmana republikanernas John McCain. Men det är inte troligt att det blir en allmän uppställning för Clinton.
Ett av syftena med Obamas utspel efter Oregonsegern var förstås att sätta press på superdelegaterna. En guvernör som på det demokratiska konventet går emot de egna väljarna lever förstås farligt. Obama ville påminna om det.
En fet skandal kan på en kvart ändra alla förutsättningar. Det finns gott om exempel, inte minst då i USA. Men förmodligen har Obamas alla krognotor granskats många gånger, liksom hans resor och uttalanden.
De amerikanska medierna brukar vara duktiga på att hitta tvivelaktigheter.
Tipset är därför att Obama blir den som får utmana McCain. Och om republikanen vinner valet i november har Hillary Clinton en chans att komma tillbaka om fyra år. Valåret 2012 fyller hon 65 medan McCain blir 76 - Clinton kan alltså bli det unga alternativet...
Om det nu går som beräknat, att Obama vinner nomineringen, gäller det att demokraterna sluter leden. En viktig uppgift blir att få klassiska Clintonväljare att gå till vallokalerna.
Det handlar främst om grupper i de stora industristaterna som ställt upp för New York-senatorn. Obama behöver stöd av Clinton men det skulle förvåna om hon accepterar ett erbjudande om att bli kandidat till vicepresidentposten.
Oavsett vem som blir president så får den personen rätta sig efter den mäktiga högsta domstolen. Domarna, som får jobbet på livstid, prövar om politiska beslut är i enlighet med författningen. Både presidenten och kongressen kan få bakläxa.
Nu vill de borgerliga partierna och miljöpartiet införa en liknande modell i Sverige. Denna författningsdomstol ska alltså kunna underkänna riksdagsbeslut. Vad det handlar om är att flytta makt, från de folkvalda till en grupp jurister. Hur miljöpartiet kan gilla en sådan modell är svårt att begripa.
I USA försöker alltid en liberal president få liberala domare på lediga platser, medan konservativa presidenter söker jurister bland sina åsiktsfränder. Hela det spelet visar att den förment objektiva domstolen blir en politisk domstol.
Det är angeläget att i den svenska grundlagen stärka folkmakten, inte att försvaga den.
Nu är det bara att hoppas att högereran går mot sitt slut i USA och att Obama ska förmå uppfylla en del av de stora förväntningar som finns. Och samtidigt får man hoppas att även den svenska högern ska gå på en nit när man försöker försvaga folkstyret.