Vad väntar Borg på?
Nu måste vi följa den legendariske engelske ekonomen John Maynard Keynes recept mot 30-talsdepressionen.
John Maynard Keynes lyfts fram nästan som en ekonomins Che Guevara.
Foto: No Byline
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Inte undra på. Hans förmåga att strö färgstarka uttalanden kring sig tilltalar förstås journalisterna.
Borg har också fått stora rubriker för sina attacker mot bankernas bonusar och höga räntor.
Men lyssnar journalisterna på vad han säger? Hör de inte de dubbla budskapen?
Efter rikbankens senaste räntesänkning talade Anders Borg om att vi befinner oss i en allvarlig situation, ett "nationellt nödläge".
Hur agerar då regeringen i detta nödläge?
Jo, den lutar sig tillbaka och säger:
"Vänta. Vi får se längre fram vad vi ska göra."
Motiveringen sägs vara att vi måste vara försiktiga med de offentliga finanserna och inte på ett tidigt stadium bränna allt krut.
Naturligtvis ska vi vara aktsamma med de offentliga finanserna, men i ett nödläge kan man inte sitta passiv utan måste agera.
Det är t ex inte försiktigt - snarare riskfyllt - att avvakta med ett stöd till kommunerna, som skulle minska neddragningar i vård och omsorg. Att inte agera innebär att tiotusentals människors trygghet och ekonomi äventyras.
Nu - i den kanske värsta ekonomiska krisen på femtio år - ska det som sparats i ladorna användas för att hålla nere arbetslösheten och lyfta efterfrågan så mycket som överhuvudtaget går.
Nu ska vi följa den legendariske engelske ekonomen John Maynard Keynes recept mot 30-talsdepressionen.
Det var han som ifrågasatte den då etablerade uppfattningen att ekonomin av sig självt skulle hitta tillbaka till full sysselsättning.
Keynes hävdade istället att ekonomier mycket väl kunde fastna i hög arbetslöshet och för svag efterfrågan. Lösningen var att staten grep in och stärkte efterfrågan via investeringar eller konsumtionsstimulanser.
Det är precis det som regeringar av alla färger världen över nu tillämpar.
Men efterfrågepolitik verkar vara ett kapitel i ekonomiläroboken som Anders Borg hoppade över. Han har ju byggt hela sin politik på att öka utbudet i ekonomin.
Beror finansministerns passivitet på att verkligheten inte längre stämmer med ideologin? Arbetslösheten ökar i onödan medan Anders Borg sitter fast i sina utbudsteorier.
På andra håll lyfts Keynes fram nästan som en ekonomins Che Guevara.
"Det existerar en enda äkta jobblinje i politiken och den är signerad John Maynard Keynes", skrev Dan Josefsson i en hyllningsartikel i Aftonbladet (27/1).
Undrar vad liberalen Keynes skulle tyckt om de lovorden.
För någon kramare av offentlig verksamhet var inte Keynes. Han såg statens inträde som en nödvändighet i ett läge då ekonomin gåt i baklås.
Keynes skulle nog heller inte varit särskilt förtjust i 1970-talets långtgående försök att finjustera finanspolitiken, det som ledde till att keynesianismen råkade i vanrykte.
Men idag är vi i ett akut nödläge. Ingen tvekan råder om nödvändigheten av att öka efterfrågan.
Vad väntar Borg på?