En gång i tiden grundades Samhall för att skapa jobb och människovärde för dem som har allra svårast på arbetsmarknaden.
Men tyvärr har den fina "affärsidé" urholkats. Effektivitets- och lönsamhetskrav har gått ut över Samhalls klassiska uppdrag.
I våras fick Samhall hård kritik från Thomas Jansson, ordförande för Riksförbundet för personer med utvecklingsstörning (FUB), som pekar på att bolaget anställer allt färre personer med svåra diagnoser och problem.
”Samhalls utveckling är en tragedi”, menade även Marcus Storch, tidigare styrelseordförande i Samhall, i en artikel Svenska Dagbladet 4 april.
Han pekade på hur neddragningarna av den så kallade merkostnadsersättningen, i spåren efter 90-talskrisen, inneburit att en tredjedel av arbetsstyrkan med funktionshinder har fått gå.
I samma artikel menade forskaren Mats Jutterström att ”samhällsuppdraget blivit mer lidande”.
När arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) besökte Luleå 20 september passade jag på att fråga om hur hon såg på utvecklingen inom Samhall.
Hon sa sig ta kritiken på allvar och vara beredd att göra en översyn av verksamheten.
”Jag har dock ännu inte funderat klart”, underströk ministern.
Nu har emellertid Ylva Johansson och regeringen grubblat färdigt.
I början av december fick Statskontoret i uppdrag att utreda frågan om skyddat arbete på Samhall. (Skyddat arbete är en av de subventionerade anställningsformerna som förekommer på Samhall och riktar sig till de med funktionsnedsättning.)
Förutom att analysera hur anvisningarna till skyddat arbete hos Samhall går till ska Statskontoret titta på hur sammansättningen av de personer som anställs på bolaget har förändrats över tid.
I uppdraget, som ska vara klart senast 26 maj 2017, ingår även att studera hur Samhalls insatser och verksamhet påverkar vilka som kan få skyddat arbete där.
Det är beslut som välkomnas av Thomas Jansson och FUB.
"Äntligen tar regeringen och Ylva Johansson sitt ansvar och undersöker de missförhållanden som är på Samhall. Jag tycker att de har väntat för länge, så det är på tiden", säger han i en intervju med tidningen Arbetet.
Jag kan bara instämma.
Siffrorna från Arbetsförmedlingen är glasklara. Arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar men det går inte bra för alla.
Det finns fortfarande grupper som har svårt att få jobb – till exempel personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Det är så klart bättre att dessa människor bereds sysselsättning och en aktiv tillvaro inom ramen för Samhall än att de hamnar i utanförskap och passivt bidragsmottagande.
Eller som Marcus Storch uttryckte det i Svenska Dagbladet 4 april:
"Vi tar hand om betydligt färre än vad vi borde. De blir isolerade och mår dåligt och samhället förlorar ekonomiskt på det."
Den S-ledda regeringen har satt upp målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
En del i den strategin måste vara att stärka Samhalls roll för att skapa meningsfull sysselsättning åt alla dem som har svårt att få jobb på den ordinarie arbetsmarknaden.