Var det ett stort steg för mänskligheten?
Foto: NEIL ARMSTRONG
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Och det var ett stort steg för Armstrongs hemland USA. Rymdkapplöpningen mellan Sovjetunionen och USA var ett led i prestigekampen. Sovjet var först upp med en satellit och Jurij Gagarin blev första människan i rymden. Det gav propagandasegrar. Beskrivningarna av Sovjet som ett tekniskt efterblivet land föll på sin orimlighet. USA satsade enormt på att bli först på månen och lyckades alltså med det, i juli 1969.
Men var det ett stort steg för mänskligheten? Ja, att besöka en annan himlakropp var stort, fullt jämförbart med stora upptäckter på jorden, som när indianerna upptäckte Christoffer Columbus.
Det ligger i den mänskliga naturen att försöka få svar på vad som döljer sig bakom nästa topp och krök och bortom havets horisont. Denna nyfikenhet har betytt mycket för utvecklingen. Många av dagens prylar skulle inte ha funnits om inte nyfikna sökt svar på frågor, prövat nya vägar, vågat ta språnget. Människans kunskap skulle varit mindre. Visst är det angeläget att komma till rätta med problem på jorden men den tekniska utvecklingen kan inte avstanna i väntan på att problemen är lösta.
Rymdprogrammen kunde utnyttja den nationella kampen mellan dåtidens supermakter. Det var lätt för forskare att få loss pengar till projekt som hade någon koppling till rymden. Men rent konkret gav också rymdäventyren resultat. Många ser i dag på satellitteve eller pratar med en anhörig i Kina via satellit. I detta nu svävar farkoster omkring som noterar förändringar på jorden, exempelvis av isarna, och man kan via linser i rymden följa havsströmmar på jorden. Det var inte bara stormaktsprestige och lyxteknik utan satsningarna har gjort stor nytta, inte minst då det gäller telekommunikation. Esrange Space Center i Kiruna är ett synligt bevis i länet på vad satsningarna på rymdforskning inneburit.
Nu fortsätter utforskningen av månen och andra himlakroppar. Många trodde kanske att det skulle gå fortare än vad det gjort, att månen bara var första stationen på en resa ut i rymden. Men avstånden är enorma. Om färden jorden-månen är som en resa mellan Boden och Luleå, då är en resa från jorden till Venus som en färd från Luleå till Salerno i södra Italien. Men trots alla svårigheter kommer spaningarna att fortsätta, det ligger i människans väsen att få veta. De som sitter bakom dataskärmar och teleskop drivs av samma vilja som stenåldersmänniskan som ville veta vad som dolde sig bakom det stora berget eller bortom den stora sjön. Dessutom talar mycket för att mänskligheten även i fortsättningen kommer att dra nytta av kunskaper om andra himlakroppar. Och många eviga frågor, hur allt uppstod och hur människan kom till, är intimt förknippade med forskningen om rymden.