Göteborgs-Posten har gjort en enkät bland kvinnliga ledamöter i kommunstyrelser i ett antal västsvenska kommuner. Sex av tio kvinnor uppger att de blivit motarbetade, just för att de är kvinnor. 11 procent av kvinnorna säger att de utsatts för upprepade sexuella trakasserier, ovälkomna närmanden eller kränkande yttranden. Notabelt är att hela 63 procent har sett andra kvinnor i politiken bli utsatta för samma behandling.
– Det är intressant att så många kvinnor medger att de känner sig könskränkta, i dag när så väldigt många vill tro att politiken är könsneutral, säger Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, med inriktning på forskning kring kön och politik.
– Mycket har blivit bättre jämfört med för bara några decennier sedan – men en hel del återstår ännu att göra, skriver GP (lib) i en ledare om den egna tidningens enkät.
– Rent numerärt är andelen kvinnliga förtroendevalda nästan lika stor som andelen manliga. Politiken utgör, ur den synvinkeln, ett under av jämställdhet jämfört med till exempel näringslivet.
Men statistiken ger delvis en skev bild av verkligheten, menar tidningen.
Det finns ingen anledning att tro att det råder speciella förhållanden i de undersökta västsvenska kommunerna. De problem som redovisas i enkäten finns även i exempelvis Norrbotten, Skåne, Värmland och i rikspolitiken.
Många kvinnor säger att osynliggörandet är ett problem. Kvinnors åsikter och idéer ska förankras hos de äldre männen för att ha en framtid. Dessutom upplever många att de måste anpassa sig till den manliga stilen för att bli hörda. Det gäller att använda ett manligt språk och att tala högt. Den som använder vardagsspråk på ett möte blir ofta inte tagen på allvar. Sedan lever ett gammalt problem vidare: kvinnor förväntas välja mjuka frågor. Alltså socialnämnden eller skolstyrelsen, men inte tekniska nämnden eller trafikkommittén.
Undersökningen kan vara nyttig på många sätt. Hela sanningen om jämställdheten finns inte att finna i statistiken över könsfördelningen. Det tar tid att bryta ned mönster och att ändra kulturer. Och för att det ska kunna ske måste man inse problemen. Man kan med ett klubbslag ändra på sammansättningen i en kommitté. Men att ändra värderingsgrunder kan ta mycket lång tid, ibland generationer.
– När man skulle föryngra politiken ville man ha in yngre kvinnor, det kändes spännande. Men det blir ett sätt att säga att det inte är ett problem att de äldre männen sitter kvar. Det visar tydligt att politik fortfarande är oerhört manligt kodat, säger Eduards.
Varför har tjejer så tunna röster.
Varför har tjejer så svårt att höras?
Det frågade Suzanne Osten och Margareta Garpe redan 1971, i en numera klassisk text. En del av grundproblemen kvarstår, det framgår av GP-enkäten 2008. Därför finns det all anledning att komma ihåg slutraderna i den klassiska kvinnokampssången:
Å-Å-Å TJEJER
Å-Å-Å TJEJER
VI MÅSTE HÖJA
VÅRA RÖSTER
FÖR ATT HÖRAS
Å-Å-Å TJEJER