Enligt den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen går 400 000 svenskar arbetslösa.
Den som har jobb och en till synes trygg inkomst kanske rycker på axlarna och tänker: "Det berör inte mig. Det handlar bara om en minoritet".
Men arbetslösheten är inget litet individproblem. En hög arbetslöshet påverkar hela samhället.
Man behöver inte vara Albert Einstein för att räkna ut vad det innebär att många slås ut från arbetsmarknaden.
I spåren av hög arbetslöshet följer inte bara höga kostnader för a-kassa och socialbidrag utan också social oro, alkoholmissbruk, skilsmässor, mer kriminalitet, ökade vårdkostnader med mera.
Därför har hela samhället - inte bara de arbetslösa - ett intresse av att arbetslösheten blir lägre. Det vore en vinst för alla - socialt, ekonomiskt och mänskligt.
Onsdagens NSD-seminarium i Mediehuset i Luleå hade den djärva rubriken "Tillbaka till full sysselsättning".
I dagens samhälle kan det framstå som en utopi. Men 400 000 arbetslösa är inget ödesbestämt tillstånd. Det går att göra mer för att trycka tillbaka arbetslöshetseländet.
Monika Arvidsson, utredningschef på Arbetarrörelsens Tankesmedja, skissade på ett program.
Det rymde bland annat satsningar på yrkesutbildning, bättre riskkapitalförsörjning, en något mer expansiv penningpolitik och större investeringar i infrastruktur.
"Offentliga investeringar ger mer pang för pengarna än skattesänkningar. Investeringar har större jobbeffekt", säger Arvidsson.
Kommunalrådet Yvonne Stålnacke, som jag pratade med under en paus, tycker att det är vettiga idéer.
"Men de ger resultat först på längre sikt. Vi behöver också insatser som märks här och nu", säger hon.
Hon är inte främmande för att återinföra plusjobben för långtidsarbetslösa.
"De utvärderingar som vi gjorde i Luleå visade att de hade bra effekt. Ungefär 50 procent av dem som hade plusjobb fick ett jobb efteråt", konstaterar Stålnacke.
I pausen bytte jag också några ord med Peter Sköld, aktiv i IF Metall och ombud till vårens S-kongress. Han talade sig varm för en generationsväxling på arbetsmarknaden.
"Vi har en hög ungdomsarbetslöshet. Samtidigt har vi många äldre som är slitna och vill trappa ned", säger Sköld.
Handelsanställdas förbund har skissat på en sådan modell.
Förbundet föreslår återinförd deltidspension för dem som är mellan 60 och 64 år. Den som tar deltidspension ersätts sedan genom att det berörda företaget tillsvidareanställer en person i åldern 18-24 år.
Den som deltidspensioneras skulle på sin kvarvarande arbetstid samtidigt kunna fungera som mentor för den nyanställde.
Den som känner av ett långt och hårt arbetsliv får chansen att ta det litet lugnare på ålderns höst. De yngre får jobb och introduktion i arbetslivet.
Visst, deltidspensionering kostar. Men det innebär samtidigt lägre kostnader för arbetslösheten, när ungdomar får jobb, liksom i sjukförsäkringssystemet, när äldre arbetskraft ges en lugnare tillvaro och slipper slita ut sig på jobbet.
Plusjobb, generationsväxling, friårsvikariat, fler lönebidragsanställningar för funktionshindrade - det saknas inte idéer inför vårens socialdemokratiska partikongress.
Partiet har förutsättningar att kunna anta ett offensivt program som minskar arbetslöshetsköerna efter ett eventuellt maktskifte 2014.
En ny regering kommer inte att kunna utradera arbetslösheten på fyra år. Men den kan göra en hel del.
För en ny S-regering skulle det dessutom vara den stora trovärdighetsfrågan.
Den måste visa att den är bättre på att bekämpa arbetslösheten än den nuvarande regeringen.