EU-fördraget och utvidgningen
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I både Turkiet och Serbien är hoppet om ett framtida EU-medlemskap så lockande att trovärdigheten i den processen är en avgörande faktor för fortsatt demokratisering. När Serbien nyligen fick en ny regering var nyckelfrågan att koalitionspartierna kunde enas om att gå vidare med Serbiens process i riktning mot EU-medlemskap.
EU bidrog till detta genom att erbjuda ett första steg, ett associeringsavtal. Att Serbiens regering vågade ta ett så kontroversiellt steg som att lämna ut krigsförbrytaren Karadzic visar att de menar allvar.
Skulle nu EU säga nej till fortsatt utvidgning innan vi har fått ett nytt fördrag kan detta uppfattas som att dörren slås igen mitt i ansiktet på de demokratiska krafterna.
Stödet för den europainriktade presidenten och regeringen skulle snabbt kunna erodera om utsikterna till EU-medlemskap försvagas.
På samma sätt är det i Turkiet. I och med att rättsprocessen mot det styrande AK-partiet och dess ledare föll finns nu chansen att återuppta den skakiga men envisa demokratiseringsprocessen.
Men hur trovärdig blir den om EU grusar förhoppningarna om framtida EU-medlemskap?
Högerledare i Tyskland och Frankrike går nu i spetsen för att bromsa fortsatt utvidgning, särskilt ett turkiskt EU-medlemskap. Tyvärr har även min egen grupp i Europaparlamentet, den europeiska socialistgruppen ESP, börjat slå in på en mera skeptisk väg.
ESP-gruppen menar att de nuvarande EU-länderna först måste enas om hur EU ska styras och vilka regler som ska ligga till grund för EUs fortsatta väg innan vi kan gå vidare med utvidgningen.
Det ligger en del i detta. Det vore en stor fördel om vi kunde enas om ett nytt fördrag innan EU ger sig på en ny utmaning som är så stor som Balkan och Turkiet.
Frågan är vad EU gör om vi ännu i många år tvingas leva med dagens EU-fördrag som förhindrar fortsatt utvidgning. Då finns en medelväg, ett särskilt utvidgningsfördrag som bara hanterar vad som krävs p g a en fortsatt utvidgning, men lämnar alla övriga fördragsändringar åt sidan.
För socialdemokratin bör det vara viktigare att stödja fortsatt demokratisering av länder som Turkiet och Serbien än att lösa själva fördragsproblemet.