Är det möjligt att föreställa sig en välfärd med ytterligare 100 miljarder kr? Som i så många andra fall blir svaret, ja det beror på…
Dagligen möts vi i samtal kring bristen på pengar – med några få undantag handlar det alltid om offentlig verksamhet som sjukvård, omsorg eller skola. Olika verksamheter ställs ibland mot varandra och vi pratar ofta och med självklarhet att pengar måste finnas hos staten, regioner och kommuner. Vägen måste asfalteras eller hur kan kommunen bygga en infart till ett företag när det finns så många vägar med eftersatt underhåll? Visst känns det igen?
Medborgarnas förväntan på bättre kvalitet och säkerhet blir allt större, vi accepterar inte brister och misstag som ibland framställs som något som absolut inte får ske.
Missförstå mig rätt, att försöka göra bättre och undvika misstag ska vi eftersträva i alla jobb.
Vi har strukturer och metoder för ständigt förbättringsarbete, men det måste vara accepterat att inte hela tiden prestera på topp – ibland att få misslyckas.
Om vi inte lyckas underhålla vägar i den omfattning som många vill, kan det ses som ett misslyckande. Men det kan faktiskt vara så att vi istället lyckades med vattenförsörjningen i kvarteret vars ledningar ärgat igen, eller att hemtjänsten har tillgång till bra bilar när de åker och hjälper någon som har behov av omsorg i hemmet.
Många hävdar att jobbskatteavdragen minskat statens skatteintäkter med 100 miljarder årligen. Det är ett arv från alliansregeringen och M- & KD-budgeten som gäller för 2019. Det är resurser som motsvarar i princip det belopp som hanteras i det kommunala skatteutjämningssystemet.
Årligen minskade skatteintäkter med 100 miljarder ger naturligtvis konsekvenser eftersom det gäller pengar som går att använda till välfärd, vägar, kultur- och fritidsaktiviteter.
Skall vi söka den felande länken? Nej det tycker jag inte. Men om vi samtalar mer om fördelningspolitik, glesbygd och storstadsregioner för att det är viktigt för dig och Sveriges framtid kan du sätta din röst på valdagen i ett sammanhang som du kan stå upp för.
Vill du inte ha tillväxt så blir det mindre välfärd, vill du ha tillväxt så har samhället möjlighet till mer välfärd. Att rösta mot tillväxt innebär minskad service i glesbygd, det påverkar också antalet poliser, försvaret och äldreomsorgen.
Det är olika sidor av samma mynt och i grunden samma ekonomiska sammanhang.
Om tusen människor besöker en plats och bor i boendeanläggningar i 20 dygn är det minst åtta miljoner till besöksnäringen lokalt, om de istället bor i skogen utan tillstånd från markägaren blir det en kostnad för samhället.