I år är det 100 år sedan hungerdemonstrationerna på Seskarö ägde rum. Hungriga arbetare köpte bröd utan ransoneringskort och högerregeringen satte in militär som svar. Hade det inte varit för arbetarnas tålamod och arbetarrörelsens framgångsrika arbete för rösträtten under de stormiga åren 1917 och 1918 är det inte säkert att demokratin vunnits.
Trots hunger, sänkta löner, prisökningar, förtryck och provokationer som den på Seskarö mötte aldrig arbetarna upp med vapen i hand. Istället svarade de med en starkare facklig och politisk organisering och ett målmedvetet bildningsarbete.
Bildningen var en del av arbetarrörelsens kulturrörelse. Kulturbegreppet var brett, det omfattade den arbetarkultur som växte fram i anslutning till Folkets park och Folkets hus, studieverksamheten i ABF, nykterhets- och idrottsrörelsen men även de traditionella scenkonsterna.
I kampen för rösträtt, för att överbrygga makt- och kunskapsklyftan mellan löntagare och arbetsgivare och för att rusta arbetarrörelsen för att kunna ta över makten var kulturen livsnödvändig.
Men den var lika viktig för att skapa glädje, sammanhållning och en känsla av kontroll och mening på fritiden under en tid då arbets- och samhällslivet präglades av förtryck.
Att vi socialdemokrater föreslår en förening av kultur- och fritidsnämnderna med tillhörande förvaltningar är därför inte märkligt, det ligger i linje med vår historia och tradition.
Luleborna är redan idag nöjdast i landet med vår kultur- och fritidspolitik enligt SCB. Vi kan däremot bli ännu bättre tillsammans, i en förenad nämnd.
Kultur- och fritidspolitiken handlar om medborgarnas fria tid och är det verktyg som kan skapa förutsättningar för luleborna, oavsett ålder, att förverkliga sig själva, bilda sig, ha en aktiv fritid och genom en rikedom av kulturella uttryck utmanas i sitt tankesätt.
Nu, precis som då, är det en grundförutsättning för demokratin.
Varje generation måste återerövra demokratin, aldrig har väl det uttrycket varit mer sant. I söndags gick Marine Le Pen, ett av den nya fascismens ansikten, vidare i det franska presidentvalet.
Hotet mot vår hårt vunna demokrati och frihet växer i Europa men även i Sverige. Ett rasistiskt parti med rötterna i nazismen är idag näst största parti i Sverige.
100 år efter händelserna på Seskarö måste arbetarrörelsen och socialdemokraterna återigen rusta för kamp.