Varje vecka läser vi dem här i NSD. Notiserna under ”Dagens Ros”.
Jag har alltid tyckt att det är något vackert och ganska svenskt över de där meningarna. Små i antal ord, men bärande på stora berättelser. Ofta handlar de om medlemmar i Kommunal. Så här kan det låta:
”Till personalen på Bergvikens vård och omsorgsboende avd 5A, för att ni tog hand om min mamma med sån respekt och omtanke under hennes sista tid. Till Luossa hemtjänst i Kiruna för mycket väl fungerande hemtjänst. Till Bodens kommuns alla medarbetare som snöröjer, sandar, fixar och pyntar så fint under alla årstider.”
I all sin enkelhet visar orden människor som sett varandra och varandras arbete.
Jag tror att de är otroligt värdefulla. Tänker alla likadant?
Nyligen använde landstinget i Dalarna en bild där läkaren och sjuksköterskan avbildas som hela personer. Medan undersköterskan ritades som en streckgubbe med bara en hand.
En vecka senare sökte ett äldreboende i Partille en undersköterska i en annons som inleddes: ”Har du vid något tillfälle rest med flyg? Då förstår du kopplingen mellan att checka in i tid för att komma med din flight? Det kan vara bra att veta för då förstår du också vilken buss du behöver ta för att vara ombytt och klar när ditt arbetspass börjar.”
I bästa fall förklaras de här exemplen av mänskliga misstag som det inte ska dras för stora växlar på. Men jag kan inte låta bli att undra: hur kan de här bilderna ens uppstå?
Om inte arbetsgivarna vill se det arbete personalen utför – hur ska vi då lyckas locka nya anställda till den välfärd som skriker efter kompetent personal runt om i hela landet?
Att de här exemplen uppmärksammades och att ansvariga snabbt bad om ursäkt visar tack och lov samma sak som ”Dagens ros” i NSD visar: Kommunals yrkesskickliga medlemmar gör skillnad och uppskattas för sina jobb.
Det är en bra början. Även om jag som ordförande för Kommunal aldrig kommer att tycka att det räcker – yrkesskicklighet ska synas också i lönekuvertet. Men det är en annan fråga, en som handlar om vilket samhälle vi vill ha. Ett samhälle där det finns mer pengar till högre löner och fler kollegor i välfärden. Eller ett där det finns mindre pengar till vårt gemensamma. Det är vad valet i höst handlar om.
Redan den 1 maj har du chansen att visa vad du tycker. Själv kommer jag att tala i Södertälje. Men jag hoppas att ni blir många som fyller gatorna i Luleå och runt om i Norrbotten.