Dags att ta ansvar för demokratin

Jan Olov Westerberg, tidigare chef för Naturhistoriska museet, skriver regelbundet i NSD.

Jan Olov Westerberg, tidigare chef för Naturhistoriska museet, skriver regelbundet i NSD.

Foto: Fotograf saknas!

GÄSTKRÖNIKA2018-08-30 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Med mindre än två veckor kvar till en av vår demokratis höjdpunkter, valdagen, är det dags för mej att formulera en ny krönika.

Det är inte så att det saknas ämnen som är värda att ta upp. När jag läser igenom mina krönikor fram till nu, känns det som om sådant som jag berört tidigare har blivit särskilt tydliga just denna sommar.

Vi har fått påminnelser om vilka förändringar vi kan förvänta oss med ett nytt klimat. Vår sommar har varit den varmaste under hela den tid vi har mätt. Läget är samma i många länder.

Att vi själva skapat situationen, råder det ingen tvekan om. Och det vi skapat, kan vi också åtgärda – även om det kommer att ta tid. Vi måste – vi kan!

Väderförhållandena har lett fram till prövningar i vår samhällsstruktur. Stora delar av landets räddningstjänster, länsstyrelser, försvarsmakten, hundratals och tusentals frivilliga har kämpat för att hantera en svår situation. Belastningen har funnits över hela landet.

Sedan vi monterade ned stora delar av vårt civila försvar, har vi brister både i vår resurs- och ledningskapacitet. Men det vi monterat ned, kan vi bygga upp. Vi måste – vi kan!

Runt om i världen ses effekterna av när totalitära makthavare på olika sätt anar morgonluft. Fler och fler av oss bygger sin världsuppfattning på information som vi hämtar från Internet. Information som vi inte alltid kontrollerar autenticiteten hos. Det verkar som om vi blir mer lättlurade, ju mer information vi får tillgång till – eller kan välja från…

Det finns intressen som vill påverka oss och skapa oro och osäkerhet i samhället. Traditionell faktagranskning och mot-stånd mot dem som vill påverka våra uppfattningar för sina egna syften, blir viktigare och viktigare för oss att lära igen. Vi måste – vi kan!

Just nu pågår kampen om våra röster intensivare än på länge. Men vi måste komma ihåg att det vi ser i en enskild valrörelse är just det vi ser i en enskild valrörelse. Bättre än att lyssna på det som sägs i stunden, är att ta till sej de bärande idéerna hos de partier som vill ha vårt stöd.

Delar de mina grundvärderingar, kan jag ställa upp på deras? Är de trovärdiga över tid? Har de visat förmåga att skapa långsiktigt hållbara lösningar?

Och även om du inte känner att du kan lägga din röst på något parti – gå och rösta! Det är inte bara vår möjlighet, utan i lika hög grad är det för oss alla en skyldighet. Att inte läggs sin röst, om än blank, är samma sak som att avvisa vår demokrati! Det är dags att ta ansvar nu!

Vi måste – och vi ska!