Demokratin lever mellan valåren

Det är valår. Personer ska ges uppdraget att göra samhället bättre, i sin kommun, i sin region eller i landet vi bor i. Partier ska redovisa hur just de ska göra samhället bättre, genom arbete i kommunfullmäktige, regionfullmäktige eller riksdagen. 

Vi gör detta vart fjärde år och vi gör det rätt bra i Sverige. Många använder sin röst och de flesta engagerar sig i att också noggrant välja vilken väg man tycker samhället borde ta. Vart fjärde år.

Som politiskt förtroendevald och heltidsarvoderad, det många tror att alla politiker är, får jag chansen att utforska samhället ordentligt. Jag får ta del av forskarresultat, jag får möta myndighetschefer och jag får vara ute på arbetsplatsbesök. 

När jag är ute på företag vart fjärde år, under valåren, kommer ofta argumentet ”ja, nu passar det, när det ska raggas röster” upp. Det är inte ett felaktigt argument. Just den arbetsplatsen har jag nog inte besökt tidigare under mandatperioden! Dessutom vill jag ju givetvis att fler ska rösta på just Socialdemokraterna för att vi ska få igenom de kloka reformerna som vi tror gör Sverige, Norrbotten eller Kiruna bättre. 

Ibland fantiserar jag om att stå utanför vallokalerna på valdagen och möta folk med ett ”ja, nu passar det!”. Det är fint och bra att vi har ett högt valdeltagande i Sverige och det är fint och bra att vi värderar vår rösträtt högt vart fjärde år. Det vore också fint och bra om vi värderade vår föreningsrätt högt, varje år. Att fler valde, för att citera min svåger, att göra sin värnplikt i demokratins tjänst. För demokratin är värd att vårda och att utveckla, den växer när den används och den utmanas hela tiden. 

Vi behöver vara fler som slåss om platserna på listorna så att de som väljs faktiskt är de som flest vill ska representera dem, så att de som vill kandidera till politiska förtroendeuppdrag vet om att de kan bytas ut om de missköter sig, så att de som bestämmer över lagar och skattekronor är de som är bäst lämpade och inte bara de som inte tackade nej till uppdraget. 

Vi behöver också personer som kan komma på de nya idéerna, som kan prata så att folk förstår, som sett saker som andra bara läst om.

Vi behöver personer som inte annars kommer till tals, vi behöver personer som inte vågar ta plats, vi behöver personer som själva behöver politiken. 

Vi behöver fler som dig och mig. Det börjar och slutar med oss. Dessutom är det himla kul. Kom med! Du behövs! Inte bara i vallokalen andra söndagen i september vart fjärde år.