Vem ska göra jobbet? En ny studie som TCO låtit SCB göra visar att välfärdssektorerna i Sverige behöver rekrytera 270 000 fler personer till år 2030. Detta som en effekt av fler äldre och relativt stora barnkullar. Samtidigt ritas Sverigekartan om genom att befolkningen ökar kraftigt i storstäderna och minskar i glesbygden.
Sverige ökar med över en miljon invånare, nästan halva ökningen sker i Stor-Stockholm. Befolkningen i övre Norrlands inland minskar och övriga norra Sverige står ganska still. Samtidigt kommer antalet personer som är äldre än 75 år att öka med nästan 500 000, nästan 60 procent.
Antalet i åldrarna 20–64 år ökar bara med runt fyra procent. Relativt sett färre yrkesverksamma ska alltså arbeta ihop till de skatteinkomster som i huvudsak ska betala för välfärden.
För att betala notan måste ekonomin fungera bättre. Utrikes födda måste integreras bättre, jämställdheten stärkas, jobben bli fler och mer produktiva och dessutom måste äldre vilja arbeta några år till om det ska gå ihop. Men det räcker inte.
Mer av välståndet måste gå till den gemensamma välfärden framöver om kvaliteten ska behållas. Hur det ska gå till är ett av de stora politiska vägvalen.
Samtidigt om vissa delar av landet, särskilt Norrlands inland tappar befolkning, kommer rekryteringsbehoven till välfärden att vara stora. Det kommer att saknas lärare, sjuksköterskor, personal i äldreomsorgen i princip i hela landet.
Närmar bestämt behövs 270 000 fler anställda i landet och antalet utbildade räcker långt ifrån behoven. 2030 beräknas mer än var tredje sysselsatt i Norrland behöva arbeta i vård, skola, omsorg.
Hur ska de ökade välfärdsbehoven betalas? Vi kommer att se inslag av ökad egenfinansiering men det löser inte behoven om vi ska likvärdig välfärd.
Jag är därför övertygad om att merparten måste finansieras gemensamt. Då måste överskottsmålet för de offentliga finanserna tas och staten ta ett ökar finansieringsansvar.
Efterfrågan olika kategorier av lärare, sjuksköterskor, omsorgsutbildade kommer att vara flera tusen personer större år 2030 än tillgången på utbildad personal. Det väcker frågan: är de offentliga arbetsgivarna tillräckligt attraktiva när det gäller löner och utveckling för att kunna klara rekryteringsgapet.
Är Norrlandskommunerna tillräckligt intressanta som arbetsgivare för att locka folk från andra delar av landet att flytta till välfärdsjobben?
Ansvariga politikerna kan inte dröja särskilt länge med svaren vare sig när det gäller finansieringen av välfärden eller hur generationsväxlingen ska fungera. Annars kommer vi inte ha tillräckligt många med rätt kompetens som vill göra jobbet.