Efter en dag på Kulturens Hus i Luleå med planering av kulturnämndens åtgärder de närmaste fyra åren i samband med Luleås Vision 2050 program, kan jag inte låta bli att reflektera över kulturlivet i Luleå och Norrbotten.
Kulturen lever fortfarande gott i länet och fyrkanten med störst resurser sticker fram. I Luleå är kulturskolan välkänd i hela landet liksom Kulturens hus och Norrbottensteatern (”inklusive annat” får man nog skriva då utrymmet inte ger möjligheter att räkna upp allt.)
På väg är ett filmcentrum inne i staden och möjligen ett dansens hus i Åhlens huset. Kulturskolan, biblioteket och folkbildningen förser barnen med möjligheter till utveckling med hjälp av kulturen.
De vuxna är också välförsedda. Men en stor flaskhals har uppstått för Luleås och landets ungdomar.
Elevförbundet och Lärarfacken går ut i skarp kritik mot det nya gymnasiet GY 11 där mycket av det kreativa lärandet och estetiska skapandet tagits bort och hela program har försvunnit där kreativitet och skapande varit huvudingredienser.
Man hade kunnat tänka sig att Luleå med sin gymnasieby och de visioner som bar fram den skulle ha bildat front mot den begränsande och formella kunskapsskolan och öppnat möjligheter till lärande med sociala och kulturella dimensioner.
Skolverket har i sina läroplaner öppnat för detta. Där sitter experter som håller med eleverna, lärarna och exempelvis Mona Skantz i Newsmill som skriver: ”Skolministern slopar estetisk verksamhet i strid med forskningen”.
Men tyvärr har inte den fina satsningen på teknikcollege och naturvetenskap kombinerats med samma satsning på de kreativa ämnena och programmen.
Ett antal elever och föräldrar på estetprogrammets medieinriktning protesterade redan i fjol mot för lite utrymme för just medieämnena och antalet på estetprogrammet har sjunkit. Möjligheterna att välja individuella estetiska kurser som andningshål och göra sina gymnasiearbeten konstnärligt har minskat drastiskt .
Inte bara en handfull kulturarbetare/ lärare har blivit uppsagda, några med uppåt fyrtio års verksamhet i kommunen och exempelvis ett kommunalt kulturstipendium i bagaget.
Luleå kommun borde ha förutsättningar att ta fasta på Skolverkets mjuka läroplans skrivningar som ger möjlighet att modifiera major Björklunds fyrkantiga och mekaniska kunskapsskola.
Skapa en gymnasieby som står på två ben som det var tänkt från början. Eftersom det nu finns en ny gymnasiechef och ny utvecklingschef kanske möjligheten finns att vända skutan rätt igen och återuppta arbetet med ett gymnasium som ger eleverna både kunskap, social kompetens och kulturmedvetenhet samt kreativitet.