Kärnvapnen hotar mänskligheten

Birgitta Ahlqvist, f d ledamot av riksdagens utrikesutskott, skriver regelbundet i NSD.

Birgitta Ahlqvist, f d ledamot av riksdagens utrikesutskott, skriver regelbundet i NSD.

Foto: Fotograf saknas!

GÄSTKRÖNIKA2019-06-20 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Sommaren är här och med den ledighet, bad och sol, men trots det väljer jag ta upp ett ämne, som oroar i en konfliktfylld värld. Det enskilt största hotet mot mänskligheten, kärnvapen.

Nästa år 2020 sker en översynskonferens av NPT-avtalet i New York. Vår utrikesminister Margot Wallström bjöd därför nyligen in 15 länder som inte har kärnvapen till Sverige för att förbereda sig inför detta möte och för att bättre kunna sätta press på de nio kärnvapenländerna nästa år.

Vår utrikesminister ger inte upp, hon ger oss hopp om att vi kan påverka, en positiv signal från henne och UD.

Margot, du är bäst, en förebild för hela världen! Trots din kraft, måste vi andra hjälpa till och skapa opinion, som Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj-Britt Theorin gjort under många år.

För 74 år sedan fällde USA en atombomb över Hiroshima och tre dagar senare utsattes Nagasaki för samma sak. Mer än 200 000 människor dog och många fler skadades mycket svårt.

När FN:s generalförsamling träffades i januari 1946 bestämde man att detta vapen skulle avskaffas. Förslaget som lades fram, "Baruch-planen", innebar att kärnvapen skulle stå under internationell kontroll och det skulle bara få användas i fredligt syfte. Det blev aldrig så, USA och Sovjet kunde inte komma överens I stället fortsatte upprustning och kapprustning mellan staterna och där är vi idag.

Idag har nio länder kärnvapen. Flest vapen har USA och Ryssland, de andra länderna Frankrike, Storbritannien, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea har betydligt färre. Visserligen har antalet kärnvapen minskat men de har blivit moderna och mera effektiva och de är tillräckligt många för att förinta hela mänskligheten.

Kärnvapenstaterna har tidigare hävdat att kärnvapen inte är till för att användas utan enbart för att avskräcka, men nu hotar vissa stater att använda dem.

Icke-spridningsfördraget, NPT som antogs 1968 och började gälla 1970 förbinder kärnvapenländerna att arbeta för att avskaffa kärnvapen och spridning till fler länder.

Avtalet ses över vart femte år men de senaste översynerna har inte varit särskilt framgångsrika. Det har gått 50 år sedan NPT-avtalet skrevs på och vi har inte kommit närmare slutmålet, en värld utan kärnvapen.

Jag vill också uppmana regeringen att skriva på FN-konventionen mot kärnvapen som antogs i juli 2017 av 122 stater, däribland Sverige.

Den måste ratificeras av ett visst antal länder för att slutligen gälla. Låt oss slippa det orosmoln som kärnvapen innebär och i stället glädjas åt sommar, sol och bad.

KRÖNIKA