I dag på internationella kvinnodagen tänker jag på Tintin, 8 år. Pojken i Luleå som misstänks ha mördats av sin pappa. Mamman hade ensam vårdnad och var orolig för Tintins säkerhet, men domstolen bestämde ändå att pappan hade rätt till umgänge med pojken.
Det är fruktansvärt. Det finns inget annat ord. Uppenbarligen behövs det lagändringar som sätter barns rätt till skydd framför föräldrars rätt till umgänge.
För detta krav har luleborna gått man och kvinna ur huse. En manifestation i januari samlade nästan 1 000 personer. Det var fint att se.
Vi är väldigt många som säger att det får vara nog nu.
Jag leder IF Metall, som är en mansdominerad fackförening. Om mäns våld mot kvinnor och barn någonsin ska upphöra, måste män säga ifrån till andra män som slår.
Därför driver vi kampanjen ”Tillsammans bryr vi oss – Stoppa mäns våld mot kvinnor”. Och därför är jag så stolt över alla män i IF Metall som engagerar sig mot våldet. Det handlar om att vara goda förebilder. Inte bara som enskilda individer, utan som gemensam organisation.
Men är det här verkligen en facklig fråga? Självklart. Arbetsplatsen kan vara den enda frizonen från våld och kränkningar – och jobbet kan vara det enda sammanhanget där en våldsutsatt person har normala sociala kontakter. Därför spelar arbetskamraterna en mycket viktig roll.
Att våga ställa frågan om man misstänker att en arbetskamrat blir slagen, eller till och med slår, kan vara första steget för att stoppa våldet.
Omgivningens reaktioner är många gånger avgörande för att förövare ska sluta slå. Och stödet från arbetskamrater kan vara helt avgörande för att ett våldsoffer ska kunna lämna en destruktiv relation.
Vi måste helt enkelt lära oss se tecknen och våga ställa frågor – ytterst för att rädda liv.
Vi måste också alltid säga ifrån när vi hör sexistiska skämt och rå jargong på våra arbetsplatser. Sådant bidrar ju till en machokultur som indirekt legitimerar och understödjer mäns våld mot kvinnor, eftersom kvinnan framställs som mindre värd än mannen.
Attityden sätter sig.
På IF Metalls webb finns en film och en folder, för den som konkret vill vara med och stoppa våldet med arbetsplatsen som grund. Där finns även en namninsamling för att stoppa mäns våld mot kvinnor. För varje underskrift skänker vi en krona till de livsviktiga tjej- och kvinnojourerna i Unizon.
Våldet måste få ett slut – nu. Inte en enda kvinna och inte ett enda barn till ska behöva dö. Vi har alla ett ansvar. Vi måste alla göra vad vi kan. På våra arbetsplatser och överallt annars.