Alla vi föräldrar till barn födda på 2010-talet har varit med om det. Skolplattformar. Ett digitalt verktyg som är tänkt att underlätta för lärare, föräldrar och elever. Fantastisk tanke i teorin.
I praktiken fungerar det inte lika fantastiskt, är min erfarenhet. Den administrativa bördan har förmodligen ökat. Det är min amatörmässiga gissning. Jag motbevisas gärna.
Häromdagen blev jag glatt överraskad.
Barnen kom hem från skolan och i äldsta dotterns gula skolmapp fanns ett handskrivet brev från läraren som hälsade hej och välkommen. Där fanns all information som jag som har ett visst kontrollbehov behövde. Befriande!
Sicken bakåtsträvare jag blivit. Men jag är trött på digitalisering som inte fungerar och leder till mer administration istället för att det underlättar. Jag är trött på snabba ogenomtänkta budskap och kommentarer på sociala medier.
Visst kunde man skriva saker i affekt förr och få det publicerat. Men det tog längre tid och papper och penna krävde mer eftertanke.
Det ligger inte långt bort att dra slutsatsen att koranbränningarna förmodligen inte varit lika intressanta om de inte livesändes.
Det hade möjligtvis hänt ändå, men sannolikt inte haft samma genomslagskraft.
Med yttrande- och demonstrationsfriheten så spelar provokatörer just nu med Sveriges säkerhet och i ljuset av det diskuteras olika lagändringar.
Människor och provokatörer som vill illa kommer alltid hitta sitt sätt att kringgå lagstiftning. Å andra sidan kan inte ett demokratiskt tolerant samhälle tolerera intolerans till vilket pris som helst för att parafrasera filosofen Karl Poppers toleransparadox.
Yttrande- och demonstrationsfriheterna är under ansvar. Dessa är långtgående men inte villkorslösa. Enligt regeringsformen får demonstrationer begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, men det utrymmet är inte omsatt i vanlig lag vilket gör att bestämmelsen inte kan tillämpas i praktiken.
Det är här det blir svårt. Skulle vi begränsa demonstrationsfriheten med hänsyn till rikets säkerhet kanske vi inte skulle kunna demonstrera mot Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina. Eller mot den Iranska regimens kvinnoförtryck.
Det gäller att hålla huvudet kallt, hjärtat varmt och tänka igenom besluten noga.
Kanske via papper och penna.