Senaste tiden har jag tänkt en del på min morfar Ture. I mitten av åttiotalet flyttade han och mormor hem till Norrbotten efter många år i Göteborg, och han avrundade sitt arbetsliv som säljare på Expressen i Luleå.
Han var där tills de stängde ner luleåkontoret i början av nittiotalet.
Idag känns det otänkbart att Expressen skulle ha kontor här uppe. Än mindre att de skulle ha någon säljare. DN hade redan lämnat Norrbotten för längesen och kvar var bara några få riksaktörer.
I januari i år stängde även TT ner sitt kontor, och nu hör jag det ryktas om att även SVT funderar på att dra ner på sin glesbygdsbevakning. Det är inte Nordnytt vi pratar om, men jag tycker ändå det låter illavarslande.
Varför oroar jag mig då för detta?
Jo, för att all god journalistik bygger på kunskap och på förståelse för det man skildrar. Den bygger på ödmjukhet inför komplexiteten i ett samhälle. Saknar man närhet så saknar man ofta detta, och då blir nyheterna förenklade och snedvridna.
Vi har nog alla märkt hur fördummande reportagen ofta blir, när riksmedia ska skildra något från Norrbotten. Det blir simpla inslag där vi norrbottningar stigmatiseras. En nyhet från norr ska helst utmåla oss som lite oborstade och världsfrånvända.
Bäst är det om vi bara svarar ”nå int” eller ”schjooo” (eller hur man nu stavar det, när vi så fint säger ja och andas in samtidigt) på frågorna. Och allra helst ska nyheten ha med en bild på en skoter, ett snöoväder eller några renar.
I brist på närhet blir alltså bilden av Norrbotten till stora delar missvisande. Denna bild blir sedan sanning och denna sanning motarbetar oss. Den minskar möjligheten att få igenom offensiva, kloka beslut från våra politiker och myndigheter. Beslut som behövs för att stötta den fina utveckling vi har här uppe. Den ger en skev bild för de som vill satsa kapital på oss eller som vill etablera sig här uppe. Men viktigast av allt är att den förenklar oss och vad som händer här, den spär på fördomar och naggar och vår egen självbild i kanten.
Vad ska vi då göra?
För det första måste vi kämpa för att ha kvar den media vi har. Sen måste vi lära känna riksmedia bättre. Vi måste våga tro på att det som händer här uppe är av intresse för andra än oss själva. Vi måste bli bättre på få media att skildra vårt mångfacetterade, komplexa Norrbotten.
Och vi måste våga visa upp annat än de klyschor och nidbilder som riksmedia förväntar sig.