Nya kyrkoherden Kimmo Sulila ser mer ut som en rockstjärna än en präst när han glatt öppnar kyrkan i Råneå en solig kväll i mitten av maj.
Kyrkan fylls snabbt till en manifestation för landsbygden och mot nedläggningen av skolan i Vitå. Kyrkoherden hade också med sig ett enigt beslut och uttalande om att Råneå församlings kyrkoråd är emot nedläggningen av Vitåskolan.
Små barn ska inte tvingas vänta på att bussen ska komma och hämta på obevakade höghastighetsvägar och bussas långt bort till skolan. Ja, ni har säkert hört och läst om de många argumenten som talar mot skolnedläggningen.
Vi bad till Gud att skolan i Vitå ska få vara kvar. Det sjöngs också psalmer om solidaritet och Björn Afzelius träffsäkra ”Sång till friheten” om kamp, ansvar och framtiden.
Det var en speciell kväll i lilla Råneå i den fullsatta kyrkan.
Socialdemokraterna i Luleå och Råneå har inget att skämmas för om man ser till Råneås utveckling. Man har gått betydligt längre än andra kommuner när det handlar om att satsa och fördela.
Nu är det dags att staten tar ansvar. Landsbygden blöder.
Efter åratal av snack om att hela Sverige ska leva, krävs det ett rejält omtag och gå från vackra ord till mer action och resultat. S-ledamöterna på norrbänken i Sveriges riksdag behöver kavla upp ärmarna.
Staten har som bekant rekordmycket pengar. Det handlar om rättvis fördelning och regional politik – mer socialdemokratisk politik.
EU-valet blev tyvärr en S-flopp. Socialdemokraterna fick blygsamma 23,48 procent av rösterna (ett tapp på 0,71 procentenheter) och sitt sämsta valresultat i historien.
I Luleå tappade S 5,22 procentenheter och i Norrbottens län 2,72 procentenheter.
För oss som är socialdemokrater känns EU-valresultatet hårt och brutalt. Fast egentligen kanske det var väntat att S skulle få färre röster, igen.
På landsbygden runt Luleå minskar S rejält, halverar i Vitå och Jämtön. SD fick närapå en femtedel av rösterna i Råneå. Ja, vad säger man? Landsbygden blir brunare, inte på grund av odlingar och kogödsel utan av de bruna rösterna.
Det är ingen vild gissning att det socialdemokratiska rösttappet på landsbygden i Luleå och Luleå som helhet har ett samband med skolnedläggningsbesluten.
I Luleå ökade alla partier utom S, L och Mp, fast i Piteå och Boden ökade faktiskt S. I resten av Norrbottens kommuner backade S. SD är nu med sina 14,68 procent av rösterna det näst största partiet i Norrbotten.
Tack för ordet.