Vi lär av erfarenheterna i andra kommuner

Nils Harnesk, S-politiker i Luleå, skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Nils Harnesk, S-politiker i Luleå, skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Foto: Linnea Bergenudd

GÄSTKRÖNIKA2018-02-15 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Efter snart 10 år som yrkesverksam i offentlig verksamhet är omorganisation något att förvänta. Det är trots allt en politiskt styrd verksamhet.

Anledningarna kan vara allt från nya politiska målsättningar, förändringar i samhället eller ökade krav från medborgarna.

Det gäller naturligtvis även vårt beslut om att förena kultur- och fritidsnämnderna med tillhörande förvaltningar. Det är inget unikt, många kommuner har gått före oss.

Det är den vanligaste formen att organisera kultur- och fritidsfrågorna i kommunerna och det har det varit de senaste 25 åren.

Alltså finns det många bra erfarenheter att dra lärdom av. Något vi naturligtvis gör.

De kommuner jag har varit i kontakt med har förmedlat ett antal saker att tänka på för att förändringarna ska gå så smidigt som möjligt.

Några av de viktigaste är tydliga politiska mål, att göra förändringarna i god samverkan med medarbetarna och att jobba hårt för en ny och gemensam organisationskultur.

Sundsvall är ett bra exempel. De slog samman sina kultur- och fritidsnämnder 1993.

Diskussionen inför deras sammanslagningen känns igen. En oro från framför allt kulturområdet för att bli styvmoderligt behandlade.

Det som hände var det motsatta. Kulturen blev stärkt av att dra lärdom från idrottens starka organisering, förmåga att ställa tydliga krav gentemot kommunen och deras arbete med att få sponsring från näringslivet.

Sammanslagningen stärkte bägge områdena och mer pengar lösgjordes för verksamhet till medborgarna.

En av de största utmaningarna var att få ihop de bägge förvaltningarna till en. Vilket är en förutsättning för att nå syftet med en sammanslagning nämligen en sammanhållen kultur- och fritidspolitik.

Där återkommer vi till vikten av tydliga politiska mål och en bra samverkan med medarbetarna i processen.

Det krävs både långsiktiga mål, som en samlad barn- och ungdomspolitik, utveckling av föreningslivet liksom samordning av de kommunala evenemangen. Men också specifika projekt som för ihop förvaltningarna.

Ett sådant projekt vore ett Fryshuset Luleå, en ny mötesplats för unga. Något som efterfrågats länge och som möjliggörs av sammanslagningen.

Det omfattar både kultur och fritid och den prioriterade målgruppen barn och unga.

Genom att lära av andra som redan gjort resan kan vi korta ned vår egen. Allt för att kunna ge luleborna ett ännu bättre kultur- och fritidsliv.